Hållbarhetspodden del 3: Inkluderande samhällsplanering – hur funkar det i praktiken?

Mats Åberg, före detta ambassadör och nu verksam i nätverket för utsatta EU-medborgare, har jobbat i många år med inkluderingsfrågan, och brinner för frågan om hållbar integration:
− Under mina år som ambassadör i Centraleuropa, blev det så tydligt hur ett strukturellt utanförskap påverkar såväl individer som grupper, jag tänker främst på romernas situation. Vi ser det också idag här hos oss, med diskussioner om till exempel förbud mot tiggeri. Hållbar integrering handlar om att skapa ett samhälle där människor som kommer hit kan fungera som just människor, och där är det viktigt att vi arbetar mot strukturella hinder och förbud som skapar parallellsamhällen och exkludering.

Mats Åberg nämner Lunds kommun som exempel på hållbar integrering, där kommunen erbjuder boenden för immigranter under den tid de är här – vilket många gånger resulterat i att immigranterna hinner få en anställning och kan lämna gatorna innan deras tidsbegränsade uppehållsrätt löper ut. Mycket tack vare den stabilitet som ett bra boende ger menar Mats Åberg.

Han får medhåll av Kate Almroth, koordinator för trygghetsboendet på det kommunala bostadsbolaget Mitthem.
− Sverige har en stor generositet när det gäller flyktingmottagandet, men att ta vara på den potential som finns bland de människor som kommer hit kräver styrka och en samverkan mellan samhällsaktörer för att integrationen ska bli framgångsrik, säger Kate Almroth och fortsätter:
− Ingen kan göra allt men alla kan göra något när det gäller inkludering. Vi på Mitthem tycker till exempel att det är viktigt att möta och samtala med våra hyresgäster och fråga dem vad de vill ha för att de ska trivas hos oss. I detta ligger mötet med andra människor, och här är det viktigt att vi på Mitthem är lyhörda och bygger bostäder som skapar förutsättningar för spontana möten, bland annat via gemensamma utrymmen.

Edith Andresen, doktor i företagsekonom och verksam vid Centrum för forskning om ekonomiska relationer vid Mittuniversitetet nickar instämmande och säger:
− Jag tycker att det är en viktig poäng att skapa förutsättningar för att alla grupper av människor ska kunna delta i det offentliga samtalet, även de som idag står utanför. Ofta är det samma typer av sammanslutningar som deltar i de samtal som förs, men ur ett stadsplaneringsperspektiv är det viktigt att öppna upp samtalen för att vi ska komma framåt när det gäller bland annat inkluderingsfrågan.

Hon förklarar att det handlar om att göra det här på riktigt, och inte bara säga att det. Men hur får vi det att bli verklighet, undrar Edith Andresen och här flikar Adullatif Haj Mohammad, journalist och kulturarbetare från Syrien som nu arbetar på Sundsvalls stadsbibliotek, in:
− Jag tror att det handlar om att möta och hjälpa varje individ där hen befinner sig. Att våga ställa de svåra frågorna och se människorna bakom statiken. Det handlar om att stärka vi:et – inte du:et och jag:et. Det är vi tillsammans som skapar det samhälle vi lever i.