Det finns många goda skäl att läsa vid ett universitet. För många är ett viktigt mål med studierna att de ska leda till en examen som i sin tur kan leda till intressanta arbeten. Någon kanske läser en distanskurs på halvfart för att tillfredsställa ett personligt fritidsintresse. Någon annan kanske läser en fristående kurs som fortbildning inom sitt yrke. Gemensamt för all universitetsutbildning är att man läser högskolepoäng inom ämnen på olika nivåer. Här kan du läsa om hur allt hänger ihop.
Skalan A–E används för att beskriva hur väl du uppfyller kriterierna. Den vanligaste formen av prov inom universitet/högskola är skriftlig tentamen. Muntlig tentamen förekommer också liksom skriftliga och muntliga redovisningar av arbeten, laborationer eller uppsatser och PM (promemorior). Du kan begära ett kursbevis för varje godkänd kurs och du har rätt att göra om en tentamen om du blivit underkänd.
Kurserna indelas i kurser på behörighetsgivande nivå (BE), grundnivå (GR), avancerad nivå (AV) och forskarnivå (FO). Kurser på behörighetsgivande nivå ligger under grundnivå och kan inte ingå i en examen. På grundnivån är de flesta kurser märkta med A, B eller C där A är de första kurserna i ett ämne medan B och C är fortsättnings- och fördjupningskurser. Förutom det reguljära kursutbudet i huvudområden på grund- och avancerad nivå erbjuder Mittuniversitetet även olika typer av specialkurser, så kallade breddkurser. Dessa kurser kan ingå i examen men ger vanligtvis inte behörighet till nästa nivå i huvudområdet.