Forskning är både nära och fjärran
Ibland funderar man som forskare på hur mycket man ska undervisa och hur mycket man ska forska. I stunder av stark stress, dignande under uppgifter att kommentera, föreläsningar att förbereda och seminarier att hålla tänker säkert många forskare med mig, "Puuuh! jag vill ju egentligen bara forska!". Men jag har haft turen att få undervisa om mycket som ligger min forskning nära.
Just nu undervisar jag om en antik gnostisk text "Sanningens evangelium". Tio studenter läser den på koptiska och jag får många tillfällen till samtal om den. När jag så blev inbjuden som "visiting professor" till Yale divinity school för att arbeta med texten några dagar i maj tyckte jag att det var en fantastisk möjlighet för mig. Men än roligare blev det då man accepterade att jag tog med mina studenter dit.
Den här möjligheten ökar givetvis nerven i kursen. Vi anstränger oss än mer och jag får många nya idéer när vi arbetar med texten. När studenterna kommer åter från Yale är jag säker på att jag också kommer att få än fler idéer från dem. Ett litet universitet kan genom sin närhet ge tidig och god forskningsanknytning åt undervisningen. Den kommer inte bara mina studenter till nytta utan i förlängningen även till nytta för mig. Jag lovar att ge er möjlighet att följa vår resa via bloggen.
Aj då! Min bloggning skulle ju egentligen varit en välstrukturerad inledning till hur man jobbar som forskare, men kanske blev det just genom det lite ryckiga hoppandet mellan undervisning och internationellla forskningsnätverk en bättre bild av just hur jobbet kan vara: rörigt, stressigt men kopiöst kul och intressant!
Vi hörs snart igen men nu lovar jag inte något om vad nästa blogg kommer att handla.