Valrörelsen 2010
Årets riksdagsval har tippats bli en riktig rysare. Två tydliga regeringsalternativ står mot varandra i en kamp om väljare som är mer rörliga och mindre lojala mot enskilda partier än någonsin. Med lättrörliga väljare och snabba svängningar i opinionen ökar valrörelsens betydelse för enskilda partiers öden på valdagen. Samtidigt har Internet på ett genomgripande sätt förändrat den politiska kommunikationen. Partierna har fått nya kanaler att nå väljare, de traditionella massmedierna har tappat sitt monopol på nyhetsförmedling och aktiva medborgare har getts nya möjligheter att delta politiskt.
Just nu pågår Demokratiinstitutets stora forskningsprojekt om politisk kommunikation under valrörelsen 2010. Projektet syftar till ett belysa den pågående valkampanjen utifrån ett kommunikations- och demokratiperspektiv, och de pågående studierna analyserar följande tre områden:
Partiernas strategiska kommunikation
Den ökade rörligheten bland väljare ställer krav på partiernas politiska kommunikation. Det gäller att mobilisera egna sympatisörer och attrahera osäkra väljare. Frågan är hur professionella partierna är i sina kampanjmetoder. Hur planeras och organiseras kampanjarbetet? Vilka sakfrågor och budskap vill olika partier lyfta fram, och till vilka väljargrupper? Hur kommuniceras dessa budskap? Vilken roll spelar Internet och sociala medier i de politiska partiernas kampanjer?
Partikampanjstudierna undersöker partiernas kampanjarbete såväl vad avser kampanjstrukturer (t ex ekonomi, personal, organisation,planering, expertkompetens) som vad gäller kampanjstrategier (t ex målgrupper,kommunikationskanaler, medieval). Partienkäter kring dessa frågor besvaras i två omgångar, före och efter valet 2010. Dessa data kompletteras med intervjuer med kampanjansvarig/partisekreterare.
Mediernas valbevakning
Trots Internets genomslag är de traditionella nyhetsmedierna fortfarande medborgarnas främsta källa till information om politik och samhälle. Under valrörelsen är det därför viktigt för partierna att få en gynnsam valbevakning där de egna profilfrågorna ges stort utrymme och bilden av partiet är fördelaktig. Samtidigt präglas medievalrörelsen av mer än sakfrågor. Tidigare forskning har visat att kampanj- och spelfrågor får större utrymme ju närmare valdagen vi kommer.
Demokratiinstitutets studier analyserar valbevakningen i landets största medier. Vilka sakfrågor och aktörer får mest utrymme i bevakningen? Hur använder sig medierna av opinionsmätningar och i vilken utsträckning gestaltar nyhetsrapporteringen politik som spel? Nyhetsjournalistikens innehåll analyseras utifrån ett medialiseringsperspektiv, där den grundläggande frågan handlar om i vilken utsträckning valbevakningen styrs medielogik respektive politisk logik. Undersökningarna bygger framför allt på kvantitativa innehållsanalyser.
Opinionsförändringar
Utöver parti- och medieundersökningarna genomförs också väljarstudier. För att kunna analysera förändringar i attityder och beteenden under valrörelsens gång genomför Demokratiinstitutet en så kallad panelundersökning med ett urval svenska medborgare. Deltagarna får besvara frågor om partisympati, sakfrågor, mediekonsumtion, politisk engagemang m.m. vid flera tillfällen under valkampanjen. Syftet med väljarundersökningar är att pröva teorier om opinionsbildningsprocesser och mediernas makt. Ett annat syfte är att analysera hur det medborgerliga engagemanget påverkas under valrörelsen, vilka grupper av väljare som mobiliseras politisk och hur Internet och sociala medier påverkar det politiska engagemanget.
Europaparlamentsvalet 2009:
kampanjer, mediebevakning och effekter
Det här projektet handlar om att bygga upp ett alleuropeiskt nätverk för jämförande forskning kring Europaparlamentsvalet 2009, med fokus på kampanjstrategier och budskap, mediernas bevakning och kampanjeffekter. En första konferens som samlar forskare från i princip samtliga EU-länder kommer att arrangeras i Stockholm sommaren 2008, och en andra konferens kommer att arrangeras i Landau, Tyskland, hösten 2009. Projektet leds i samarbete med professor Michaela Maier vid University of Koblenz-Landau i Tyskland.