Konsten att kommunicera oro utan att oroa - svenska myndigheter under finanskrisen
Svenska myndigheter drog viktiga lärdomar av finanskrisen 2008 och har gjort stora förändringar i kommunikationsarbetet sedan dess. Under det mest akuta skedet av finanskrisen fanns dock flera brister i myndigheternas kommunikation. Det visar Mittuniversitetets forskare i en ny studie.
– Generellt var myndigheterna inte beredda på krisen och kommunicerade för lite och för sällan. Bemanningen var för snäv, kommunikationen för ryckig och samarbetet mellan myndigheterna kunde varit bättre, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
Studien visar att myndigheterna hade en svår balansgång att gå mellan att skapa krismedvetenhet i det svenska samhället och samtidigt inte bidra till att öka oron.
– I stort lyckades man kommunicera den finansiella oron utan att oroa, säger Lars Nord.
Studien ingår i ett större forskningsprojekt kring finanskrisen och har genomförts vid forskningsinstitutet DEMICOM vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studien bygger på intervjuer med företrädare för de myndigheter som främst berördes av finanskrisen samt på en analys av skriftlig dokumentation i form av pressmeddelanden, rapporter, webbtexter och årsredovisningar. De offentliga aktörer som ingått i studien är Finansdepartementet, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksbanken, Riksgälden och Skatteverket.
Hela undersökningen finns redovisad i rapporten Konsten att kommunicera oro utan att oroa. Svenska myndigheter under finanskrisen 2008. Rapporten har författats av docent Catrin Johansson och professor Lars Nord.
Studien har finansierats av SOES, Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet.
Rapporten finns att ladda ned här