Forskning
Den genusvetenskapliga forskningen vid Mittuniversitetet har tre profilinriktningar som i viss utsträckning går in i varandra och samverkar.
En stark forskningsinriktning inom ämnet är att utmana normaliseringsprocesser i svensk välfärdskontext. Under 2007-2011 var deltemat ”Challenging normalization processes” placerat vid Mittuniversitetet (deltema i gender-exellence-projektet ”Challenging gender” vid Umeå universitet, finansierat av Vetenskapsrådet).
Detta kommer under 2012-2015 att följas upp av projektet ”Normalisering och den neoliberala välfärdsstaten. Utmaningar av och för genusteori” (Vetenskapsrådet). Här kommer den teoretiska förståelsen av normalisering i ett neoliberal välfärdssammanhang från ett genusperspektiv vidareutvecklas. Neoliberala tendenser som individualisering utmanar genusteorin som bygger på föreställningar om strukturella maktskillnader mellan könen. Detta får allvarliga konsekvenser för förståelsen av hur genusrelationer verkar i dagens samhälle, och för framtiden för genusteori som en social teori som kan/ska producera kunskap för förändring. Till detta forskningsområde är det internationella nätverket The MING network kopplat.
Ett annat starkt forskningsområde är kopplat till nätverket FlickForsk; ett nätverk för forskare från de samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena som utifrån olika perspektiv forskar om flickor, tjejer, jäntor, brudar, töser och/eller unga kvinnor - samt om hur dessa begrepp används och skapar olika betydelser.
Det tredje forskningsområdet rör hur våld, sexuella trakasserier och den psykosociala miljön i skolan påverkar hälsoaspekter för barn och ungdomar. Ur folkhälsoperspektiv studeras genusmönster i ungas hälsa. Normaliseringsprocesser kring våld och sexuella trakasserier i skolan studeras också.