ICT och lärares professionella utveckling i Sverige och Kina
(anslagsgivare: VR).
Projektmedarbetare: Ola Lindberg.
I projektet berörs modeller och program för lärares professionella utveckling i och med IKT. Under 2010 presenterades fallstudier från projektet vid ”17th international Conference on Learning i Hong Kong 6-8 juli.
Bridging Insula Europae
(anslagsgivare: Centro studi Villa Montesca)
Projektmedarbetare: Anders Olofsson, Susanne Sahlin, Ola Lindberg och Göran Bostedt.
Projektet Bridging Insula Europae är ett EU-projekt med sju deltagande länder varav Mittuniversitetet och Institutionen för utbildningsvetenskap är aktiva från Sverige. Projekttiden löper under perioden december 2007 till november 2009. Projektet är en fortsättning på det tidigare EU-projektet "Insula Europae" (2004-2007).
Programme for International Student Assessment (PISA)
(anslagsgivare: Skolverket).
Projektmedarbetare: Marcus Sundgren (data manager med ca 30% tjg) och Maria Rasmusson (fokus på elektronisk läsning med ca 15% tjg).
OECDs internationella studie Programme for International Student Assessment (PISA) genomförs i 65 länder (totalt 26 miljoner elever). Man undersöker genom olika prov och enkäter 15-åriga elevers läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. De kunskaper och färdigheter som prövas är nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet. År 2009 valde Sverige även att genomföra den valbara delen Electronic Reading Assessment (ERA).
E-länet
(anslagsgivare: Länsstyrelsen V-norrland).
Projektmedarbetare: Anders Olofsson och Håkan Karlsson.
Projektet syftar till att följa upp och värdera länets satsningar på ett specificerat perspektiv på entreprenörskap. Vidare ingår i projektet att utvärdera den verksamhet som ”Ung Företagsamhet” bedriver på länets gymnasieskolor.
Values in mono- and polycultural understanding
(anslagsgivare: SI)
Projektmedarbetare: Lena Ivarsson, Ulla Damber och Göran Bostedt. Start september 2009, slut 30 september 2011.
Projektet utgör ett gemensamt svensk-ryskt samarbetsprojekt som fokuserar värdestrukturer hos ryska och svenska unga vuxna (18-30 år). Genom en särskild metodologi inventeras och jämförs de ryska och svenska unga vuxnas värderingsbaser. Resultaten kommer att jämföras med tidigare studier av grundläggande värden som återfinns i bl.a. European Value Studies.
Elevinflytande i grundskola
(Göran Bostedt och Linda Eriksson)
Ett av skolans definierade uppdrag är att ge de unga en förståelse för det demokratiska samhällets arbetsformer och värderingar. Utgångspunkten för projektet är relationen mellan skolans samtidiga kunskapsuppdrag och krav på demokratisk fostran. Det senare fokuseras huvudsakligen i ett intresse för elevinflytande. Till relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och dess demokratiska fostransuppdrag länkas frågor om individuella utvecklingsplaner, kunskap, betyg och bedömning. I projektet vill vi dels innehållsmässigt utveckla kunskap om elevinflytande, dels förstå hur teori och praktik kan mötas och berika varandra. Detta projekt pågår sedan år 2008 och innefattar skolor i Härnösand och Östersund. Det har genomförts med ekonomiskt stöd av Regionalt Utvecklings Nätverk och har i sin förlängning medfört ett nu pågående avhandlingsarbete (Linda Eriksson) inom projektets temaområde.
Elevinflytande i särskilda undervisningsgrupper
(Göran Bostedt och Anna Sjölander)
I detta projekt fokuseras relationen i särskilda undervisningsgrupper mellan elevinflytande- delaktighet- sammanhang och kunskapsmålen. Förutom relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska fostransuppdrag beaktas aktuella utvecklingsfrågor i skolor idag. Ambitionerna med projektet är a) att innehållsmässigt utveckla kunskap om elevinflytande som fenomen för elever i behov av särskilt stöd, b) att utveckla pedagogiska arbetssätt och lärandemiljöer som stödjer elevinflytande och tar elevernas livssituation i beaktande och c) att finna konkreta former för hur teori och praktik kan mötas och berika varandra. Det bör noteras att intresset är elevinflytande och inte elevdemokrati. Fokus utgör om, och i så fall hur, elevinflytande kan utgöra en pedagogisk-didaktisk arbetsmetod för att uppfylla skolans övergripande mål vad avser särskilda undervisningsgrupper. Projektet genomförs med ekonomiskt stöd av Regionalt Utvecklings Nätverk och sker genom ett samarbete mellan Mittuniversitetet och kommuner/skolor i regionen (Härnösands, Kramfors och Östersunds kommun).
Value studies in a comparative setting
(Göran Bostedt Mittuniversitetet, Ulla Damberg Mittuniversitetet, Lena Ivarsson Mittuniversitetet, Vladimir Shabes Herzen State Pedagogical University , Ekaterina Troshchenkova S:t Petersburg State University, Tamara Potapova S:t Petersburg State University)
The purpose of this study is to develop a method to compare and to analyze value systems of different countries with the overarching aim to increase the understanding in intercultural communication. Value systems, as organized systems of nationally specific social concepts, are viewed as part of the cognitive, mental representations having an impact on the behaviour of both individuals and communities. In the study we want to describe the overall structure of the multilayered value systems in different countries.
Kulturarv som forskningsobjekt inom förskollärareutbildning – till frågan om begreppsförståelse och tid
(Göran Bostedt, Lena Ivarsson, Helen Rutqvist)
I denna studie avses att teoretiskt beskriva och problematisera kulturarvsbegreppet. Vidare avser vi att relatera begreppet kulturarv till bildningsbegreppet inom pedagogik (kulturarvspedagogik). Vår teoretiska förståelsegrund utgår ifrån Brameld (1965, 1971). Kultur blir i denna förståelse ett brett och inkluderande begrepp med rötter i antropologin. Det skulle möjliggöra att i kulturarvspedagogik innefatta många olika kulturyttringar av människans sociala och individuella liv, förutom de rent biologiska. Enligt Brameld kan fyra utbildningsfilosofiska riktningar ge alternativa svar på problemet om hur människan kan förhålla sig till sin egen tidsålder; transmissivt, moderativt, restorativt och transformativt. När beskrivningen och problematisering av såväl kulturarvsbegreppet som kulturarvspedagogikbegreppet är gjorda avser vi att länka denna förståelse till en empirisk studie av hur förskollärarstudenter förstår och förhåller sig till kulturarvsbegreppet. Studenturvalet kommer att utgöras av antagna till den svensk-norska gemensamma förskollärareutbildningen inriktad mot kulturarv och barnkultur.
Källor:
Brameld, T. (1965). The use of explosive ideas in education: culture, class, and evolution. Pittsburgh: University of Pittsburgh Press.
Brameld, T. (1971). Patterns of educational philosophy : divergence and convergence in culturological perspective. New York: Holt, Rinehart & Winston.
De politisk förtroendevaldas arbetssituation
(Göran Bostedt)
Under 1980 och 1990-talen pågick i Sverige en livlig akademisk och politisk diskussion om den lokala demokratins innehåll och arbetsformer. Det post-moderna samhällets krav på det politiska systemet medförde förväntningar på nya arbetsformer och nya distributionsformer i och för demokratin. Under 2000-talet har effekterna av detta sökande i perspektiv på den lokala demokratins arbetssätt materialiserats i form av en förstärkt politisk prioriteringsprocess och etablerandet av nya lednings- och driftsformer. Under samma tid har de politiska partierna sökt förnya sitt interna arbete. Detta har påverkat förutsättningarna för att vara politiskt förtroendevald i kommunala styrelser och nämnder. I studien fokuseras framförallt de politiskt förtroendevalda i socialnämnderna och de hinder/möjligheter som finns med förtroendeuppdraget. Samtliga politiskt förtroendevalda i socialnämnder (motsvarande) i Västernorrland utgör målgrupp för studien.
Elevinflytandets gränser
Linda Eriksson arbetar med en doktorsavhandling med ett intresse för elevinflytande som mål och medel i skolans praxis. Den övergripande frågan om elevinflytandets gränser studeras utifrån ett intresse för de formativa processer som sker i klassrumspraktiken där både perspektiv på demokrati och kunskap ses som betydelsefulla. Syftet är att studera om och hur elevinflytande konstitueras i praxis och hur likvärdighet för elever kan förstås i detta arbete. Frågan om elevinflytandets gränser kan dels synliggöras genom olika nivåer i form av klassrumspraktik, skolans organisering och skolan som institution, dels genom elevinflytandets möjliga pedagogiska, sociala och ideologiska konsekvenser. Betydelsefullt för studiens didaktiska inriktning är hur elevinflytande kan studeras, avgränsas och förstås.
Studien genomförs med tre grundskolor som fall där etnografi i kombination med kritisk diskursanalys är den metodologiska ansats som valts. Tillsammans med en abduktiv strategi påverkar denna ansats studiens genomförande och analys . En sådan kombination möjliggör att studera komplexiteten i praxis och hantera både det individuella kontextbundna och det institutionaliserade och socialt förankrade med intresse för kontinuitet och förändring. Den kritiska diskursanalysens bidrar i analysen med att synliggöra både diskursiva och icke-diskursiva moment i skolan som social praktik.
De skolor som studeras visade sig i en tidigare studie ha delvis skilda utgångspunkter i arbetet med elevinflytande, vilket är betydelsefullt. En klass i åk 3 och en klass i åk 8 följs på respektive skola för fördjupade studier.
Läsläror och lärarstudenter
Ann-Kristin Göhl-Muigai samarbetar med en kollega , Ulla Damber, i en mindre studie där innehållet i läsläror problematiseras. I studien riktas intresset mot den förmedling av värderingar som sker i samband med den tidiga läsundervisningen i grundskolan. Hittills har ett material samlats in där lärarstudenter genomfört en granskning av innehållet i vanligt förekommande läsläror. I ett senare skede är avsikten även att genomföra klassrums-observationer och intervjuer med verksamma lärare för att erhålla information om innehållet i den konkreta läsundervisningen och hur läslärorna kommer till användning. Som ett led i lärarstudenternas vetenskapliga skolning kommer även här ett antal studerande att inbjudas att medverka i studien och under en VFU-period samla in motsvarande information om läsundervisningen som i den ordinarie studien. Studenternas empiriska resultat kommer därefter att jämföras med övrig empiri. Forskningsseminarier kommer att genomföras tillsammans med studenterna dels innan de går ut på VFU, dels efteråt, när empirin samlats in. Avsikten är att forskningsanknyta utbildningen och att studenterna på detta sätt ska få en helhetsbild av forskningsprocessen. Ett förväntat resultat av studien är att den kan leda till en vidareutveckling av någon av lärarutbildningens kurser.
Hur påverkar lärarutbildningen studenters studiestrategier och kunskaper?
Staffan Löfquist och Lena Boström
Studenter utvecklar över tid olika typer av strategier beroende på vilka personliga förutsättningar man har och vilka kurskrav man ställs inför. Hur studenters kunskaper och medvetenhet om det kommande läraryrket formas i den ofta komplexa och kravfyllda värld som studenter lever i saknas i hög utsträckning. Tidigare forskning visar att studenter generellt intar ett mer reflekterande förhållningssätt under utbildningstiden. Samtidigt är det stora skillnader mellan låg- och högpresterande studenter. Att studera på universitet är ett komplicerat samspel mellan olika faktorer,
t ex mellan individens tidigare erfarenheter och studieförmåga, den studiesociala miljön där också studiekamrat- och familjerelationer ingår som viktiga komponenter.
Tjugo studenter som under hösten 2010 påbörjade lärarutbildningen ingår i undersökningen. Material som rör studenternas studieprestationer och studieprofiler har samlats in. Studenterna följs under hela utbildningstiden genom intervjuer och enkäter.
Elever i behov av stöd – hur hanteras och förändras vardagliga problemlösningar?
Staffan Löfquist
Projektets forskningsfråga handlar om hur policy formas över tid när pedagoger m.fl. arbetar för elever i behov av stöd. Det finns ofta ett antagande om att t.ex. beslut på övergripande nivåer och policydokument är viktiga för hur sedan enskilda aktörer agerar. Många studier visar dock att ”verkligheten” är betydligt mer komplicerad än så. Vi vet förhållandevis lite om vilka processer och beslut som får aktörerna till vardags att göra det ena eller det andra. Det har visat sig att policy främst förklaras av vad man faktiskt kan göra och hur man tidigare har gjort på den enskilda skolan. Någon central/lokal politisk styrning verkar inte ha påverkat aktörernas val av strategier. Materialet består av enkäter och intervjuer. Av elva skolor, där material finns för 1985, 1993, 1995, har två skolor valts ut för en jämförande fallstudie 2010/11.
Ideologikritik och politisk bildning i grundskolans samhällskunskapsundervisning
Lars Sandin
Lars Sandin skriver på en doktorsavhandling i pedagogik inriktad på didaktik i grundskoleämnet samhällskunskap. En av inspirationskällorna är den bildningsteoretiska didaktiktradition som betonar att innehållet i undervisning inte kan ses som något givet, utan måste kunna motiveras i relation till utbildningsfilosofiska frågor om undervisningens mål och syfte. Det problem som avhandlingen utgår från handlar om hur ideologikritik kan komma till uttryck och förstås inom ramen för samhällskunskapsundervisningen i grundskolan. Elevernas lärande förstås som uttryck för politisk bildning.
Studien genomförs utifrån en hermeneutisk ansats, vilket bland annat innebär ett erkännande av att kunskap är ett resultat av tolkning. Avhandlingen skrivs i form av en monografi som beräknas vara färdig våren 2015.
Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland
(anslagsgivare: VR). Projektledare: Christina Segerholm. Projektperiod: 2010-01-01 - 2012-12-31.
I projektet undersöks inspektionens betydelse för styrningen av grundskolan i tre nationella system: Sverige, England och Skottland. Här studeras om det finns en global och/eller europeisk inspektionspolicy och om dessa påverkar nationell och lokal skolpolicy. Viktiga frågor är: Liknar de olika nationernas skolinspektioner varandra? Vilken sorts kunskap baseras de på? Inspektionsprocesser undersöks liksom konsekvenserna av inspektion. I projektet beskrivs och analyseras de sätt på vilket man deltar i inspektionen, vad man tar fasta på, hur inspektionen upplevs, och i vilken utsträckning inspektionen formar skolverksamheten.
Policyaktörer intervjuas och internationella, nationella, kommunala och skolors policydokument analyseras. Frågor ställs om varifrån idéer kommer, hur inspektioner ska genomföras kommer, hur de genomförs, varför och vad resultat och beslut grundas på. Inspektörernas arbete och kommunernas och skolornas arbete med inspektionsprocessen följs för att få en sammanhållen bild av ett antal inspektioner. Ett 20-tal inspektioner och konsekvenser av dem studeras också genom det skriftliga material som finns att tillgå. Forskare från Mittuniversitetet, Umeå universitet, Oxford University, University of Edinburgh och The Open University Milton Keynes deltar.
Omställningsförmåga, kompetensförsörjning och innovationsutveckling – en studie av personalinhyrningens betydelse.
Gulf Oil Spill Project: Cross-cultural Digital Story-telling.
Projektmedarbetare: Kristen Snyder, MIUN, Kevin Burden och Theo Kuechel University of Hull, Jeffrey Beaudry University of Southern Maine. The purpose of this project is to identify the ways in which an interactive designs for learning framework and concept mapping can be used to support cross-cultural student learning and collaboration in technology supported classrooms. The project partnership began in 2010 with partners at the University of Hull, UK and the University of Southern Maine and will commence in 2012. To support the project, three technological tools will be used and embedded within the GPP project moodle site, including the Design for Learning framework based on the DiAL-e (Digital Artifacts for Learning-engagement) model; Voicethread, which is a tool to display individual photographs, slideshows, and videos, and promote dialogue, question formation and feedback from viewers; and Digital images of Gulf Oil Spill. Ten school partnerships from Florida, USA, and Nanshen China are participating in the study.
Breaking ground across cultures: how visual communication is used to support peer-to-peer learning in an international project.
Projektmedarbetare: Kristen Snyder.This study focused on changes in learning among students engaged in cross-cultural learning communities in technology supported learning environments. The study took place with the second cohort of students from 32 schools in China, Sweden and the US, participating in the Global Partnership Project, which began in 2008. In this project students are paired in classes across cultures, and communicate with each other around common global themes, using moodle, oovoo, skype, and digital media software. In particular, we examined the ways in which students communicated through different technology, using both audio and digital media, and text based communication. Among the questions asked explored were to what extent is learning altered with the use of different digital media? And how can cross-cultural communication support learning? Are there differences in the ways in which students in China, Sweden, and the US utilize digital media tools for learning?
Driving pedagogical innovation in the digital age: barriers to development in the face of creative options.
Projektmedarbetare: Kristen Snyder. The use of learning platforms and digital media have been common in higher education for several decades generating both practice and research about what works and what doesn’t. Changes in pedagogy have been stimulated by opportunities for collaborative learning and learning communities, among others. Moreover, classroom based learning has shifted to open learning and distance learning models, and more recently questions are being asked about the relationship between formal and informal learning venues. Digital technology, and in particular web 2.0 has made this transformation possible. Yet, innovative development lags behind in the majority of k-12 educational programming. A question that emerges is: what is it that causes schools to develop at a much slower rate than higher education institutions? And why is not the question of pedagogy at the heart of what drives education rather than standardised testing. This question emerges in the context of a research study on the Global Partnership Project, in which 32 schools from the US, China and Sweden are engaged in building cross-cultural learning communities and technology supported learning to prepare students as global citizens.
Förskolan i Europa, kvalitet och mobilitet (pågående)
Medverkande: Paul Howgate från Internationella kontoret och från UTV, Ewa Ivarson Jansson. Projektet har pågått under 2010 och är nu inne i en fas av ansökan om medel från Mål- KA1-medel (Livslångt lärande.) Innevarande år har undertecknad och Farzaneh Moinian, i samarbete med Internationella kontoret arbetat med att skapa ett nätverk av lärare som arbetar inom förskollärarutbildningar (eller motsvarande) inom Europa. Det har resulterat i att vi fått kontakt med lärare/forskare i följande länder: Turkiet, Tjeckien, Kroatien, Lettland, Grekland och Sverige. Vi har varit på besök vid tre universitet samt ordnat en veckolång konferens med samtliga deltagare här vid Mittuniversitetet. I planen ingår att vi tillsammans skriver på en ansökan om medel för att jobba i ett större projekt med följande innehåll: Att arbeta med att fastställa, utbyta och vidareutveckla erfarenheter och god praxis inom förskola som tidig inlärningsmiljö. Tidig språkinlärning och IKT- användning i förskola, samt specialpedagogik. Utvärdera hur kvalitet i förskolan, för barn i tidiga åldrar, definieras av pedagoger, föräldrar och barn. Arbeta med att identifiera ämnesområden för multilaterala projekt och andra samarbetsformer på EU- nivå.
Att utveckla förskolan inifrån
Projektansvariga: Ewa Ivarson Jansson och Marie Frykland. Projektet, som drivs i samarbete med Sundsvalls kommun, är delvis aktionsinriktat och vi följer arbetet med nätverkslärande som pågår i kommunen sedan många år tillbaka. Projektet är 3-årigt. Arbetet har resulterat i en utvärdering och studiedagar för nätverksledare och förskolechefer i kommunen. Projektet kommer att generera artiklar i relevanta områden utifrån de resultat som kommer.