Forskningsinriktning SSF

Spara favorit 15 jul juli 2016

Nedan finner du texten som skrevs i samband med att Stiftelsen för Strategisk forskning önskat förslag på nya forskningsområden.

Långsiktig informationsförsörjning - Geodata

I stiftelsens tidigare sammanställning över fas 1 skissas en framväxt av ett digitalt samhälle som har vuxit fram ad hoc och där allt fler vitala samhällssektorer har blivit allt mer informationstäta och informationsberoende och att framtiden kommer skapa “stora, sammankopplade informationssystem…” som kommer att ge “sociala, verksamhetsmässiga och andra konsekvenser som vi inte kan överblicka.” Vi anser att detta är en helt riktigt tolkning och att vi inom detta område behöver betydligt mer forskning kring det som idag utgör en helt livsviktig del av alla verksamheter – informationen.

Det vi från vårt perspektiv vill understryka och tillägga är att det inte räcker med att ha en ”grundläggande förståelse för hur information ska insamlas, bearbetas och presenteras” för att vårt svenska samhälle skall stå väl rustat i en internationell konkurrens och skapa ett uthålligt och genomlysligt samhälle för sina medborgare. Vi anser att till detta skall läggas att informationen bevaras för ett framtida användande.

Detta gäller alla samhällssektor men vi vill här understryka vikten av detta sker inom området - geodata. Vi anser att först när vi betraktar informationen ur ett helhetsperspektiv - från informationens tillkomst till ett framtid användande – kan vi nå en verklig effektiv och uthållig informationshantering/ förvaltning.

Allt bevarande måste utgå från verksamheten och alltid beakta det framtida nyttjandet av informationen. Bevara är ett annat ord för ett framtida nyttjande. Inom geodataområdet har man sedan 1950-talet arbetat fram internationella standarder som idag gör det möjligt att utbyta geodata. I Sverige har man under de senaste 20 åren intensifierat arbetet och utvecklat gemensamma affärskoncept, informationsmodeller, objekt och format för överföring av geodata (Stanli-metoden).

Sverige har idag en nationell geodatastrategi, som är tänkt att förstärka och underlätta samarbetet inom geodataområdet. Strategin omfattar även genomförandet av EG-direktivet infrastruktur för geodata (Inspire), som är ett samarbete inom Europa för att utveckla harmoniserade nationella geodata. Direktivet antogs 2007 med målet att skapa en europeisk infrastruktur för geografiska data. Den förväntas vara fullt genomförda 2019. Även om diskussioner och projekt som syftar till en harmoniserad hantering av geodata har pågått och pågår både på nationell och internationell nivå brottas alla verksamheter inom alla samhällsområden med frågan om en långsiktig strategi för en uthållig informationsförsörjning över tid (arkiv).

Sverige har ett unikt kartmaterial med långa tidsserier som gör det möjligt att följa det svenska samhällets utveckling i detalj från 1630-talet och framåt i 40-åriga (ungefär) intervall. Sedan 1970-talet har geodata produktionen blivit alltmer digital och sedan länge finns inget organiserat bevarande på papper och än mindre i digital form.

Det gör det mycket angeläget att snarast skapa gemensamma och formaliserade verktyg och system för att fortsätta möjligheterna att kunna analysera förändringar i landskapet och samhällslivet för ett bättre och uthålligare Sverige. För att kunna ta sig fram med hög fart måste ett samhälle hela tiden hålla ett öga på backspegeln för att på bästa sätt avläsa den vägsträcka som ligger framför oss.

Det finns idag flera områden som behöver tillgång till geodata över tid (ett begrepp som kan omfatta allt från sekunder till evigheten) inte minst inom miljöområdet. Vår bestämda uppfattning är att detta är ett viktigt område som behöver en systematisk och vetenskaplig analys kring följande områden:

  • Informationsmodeller som inbegriper även bevarande aspekterna (och informationssäkerhetsaspekterna) inom geodataområdet
  • Lämplig utformning av format för den långsiktiga informationsförsörjningen
  • Utformningen av processer för den långsiktiga informationsförsörjningen inom geodataområdet
  • Vilka informationsobjekt /lager som skall, bör eller kan bevaras - förslag till prioriteringar
  • Information som skall beskriva informationsobjekten (Metadata för det långsiktiga bevarandet av geodata)