Nytt ljus på landsbygdens medieskuggor
Hur kan man hjälpa lokala nyhetsjournalister som bevakar landsbygden i en tid när allt fler landsortsredaktioner stänger ner?
Projektet Entreprenörskap i lokala medier på landsbygden undersöker vad som kan göras för att motverka den så kallade medieskugga som täcker en allt större del av den svenska landsbygden.
Tre forskare från Mittuniversitetet och Lunds universitet undersöker hur initiativ från lokala journalister kan fylla det tomrum som skapas när allt fler redaktioner på landsbygden läggs ner. Forskningsprojektet, som löper mellan 2016 och 2019, är uppdelat i tre delar där det första delprojektet bestod av att kartlägga befintliga nyhetsinitiativ.
– Inom forskningsgruppen hittade vi mellan 40 och 50 lokala nyhetsinitiativ som nu under det andra delprojektet undersöks utifrån kvalitet och innehåll. Gemensamt för de undersökta nyhetsinitiativen är att de bidrar till att fylla det tomrum som har uppstått när traditionella nyhetsredaktioner har försvunnit, säger Elisabeth Stúr, projektledare.
Ett nytt medielandskap
Några av initiativen har funnits sedan slutet av 90-talet medan andra är nystartade. Ofta rör det sig om nättidningar men forskarna kan även se en viss trend med video och livereportage.
– Under de senaste 10 åren har mer än var tredje lokal nyhetsredaktion lagts ner. I de flesta fall stänger dessa redaktioner ner eftersom de inte anses vara ekonomiskt lönsamma. Följden av nedläggningarna är att det drabbar landsorterna som förlorar en viktig plattform för information och debatt, säger Elisabeth.
Parallellt med nedläggningarna av landsortspress har det som bekant skett en kraftig digital utveckling där sociala medier har tagit en framträdande roll bland många svenskars medievanor. I många fall anses dessvärre inte dessa medier kunna fylla tomrummet och ersätta den nytta som lokal journalistik fyller för en landsort.
– Landsbyggdbefolkningen hos vilka det råder medieskugga förlorar ett språkrör och en möjlighet att göra sin röst hörd. Dessutom kan det skapa problem för kommuner, eftersom en viktig kanal för kommunikation med medborgarna försvinner. Även näringsidkare och till exempel idrottsföreningar förlorar en viktig kommunikations-kanal till lokalbefolkningen, menar Elisabeth.
Journalism – en av de viktigaste demokratiska grundpelarna
Det långsiktiga målet om att kunna guida och stötta lokal nyhetsjournalistik kommer att genomföras under det tredje delprojektet. Under denna tredje del kommer forskarna att testa sina erfarenheter genom så kallad aktionsforskning. Forskarnas förhoppning är att ta fram konkreta mål och strategier som kan användas av mediebranschen. Dessutom hoppas man att resultatet ska kunna användas inom landets journalistutbildningar.
– Genom att inspirera och utbilda studenter i hur man kan bedriva ekonomiskt gångbar landsortsjournalistik kan man förhoppningsvis bidra till fler lokala nyhetsinitiativ.
De lokala redaktionerna försvinner i en långsam men stabil trend. En trend som inte förutspås att brytas under de närmsta åren. Därför belyser forskarna att ett långsiktigt arbete är en förutsättning för att lyckas göra en varaktig skillnad.
Detta tar inte slut om tre år. Vi kommer att behöva mer pengar så att vi kan fortsätta arbetet för att fler ska kunna ta till sig journalistik, en av de viktigaste demokratiska grundpelarna, avslutar Elisabeth.
