Det ryktas om ny forskning om rykten
Sociala medier har gjort att ryktesspridning kan skapa problem eller ge en felaktig bild av hur verkligheten förhåller sig. I ett nytt forskningsprojekt kommer DEMICOMs Lars Nord undersöka ryktesspridning ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv.
Det har aldrig tidigare funnits tillgång till så mycket information som idag. Men ett problem är att en del av denna information som väller över oss inte är sann. Falska nyheter och ”alternativa fakta” uppmärksammas allt mer. Frågor ställs i vilken utsträckning vi kan lita på nyhetsförmedlingen, för att inte tala om vad som sägs i sociala medier. Helt klart är att många rykten idag uppstår mycket snabbt för att sedan spridas i många olika kanaler till många människor. Trots det är rykten inte särskilt uppmärksammade forskningsmässigt inom medie- och kommunikationsvetenskapen.
– Vi vet för lite om varför rykten uppkommer och sprids i olika situationer, säger Lars Nord, professor och centrumledare vid DEMICOM, Mittuniversitetet. Dessutom saknas en diskussion om hur rykten bäst bemöts av ansvariga myndigheter.
Vid olika typer av händelser uppkommer rykten på grund av olika oklarheter. De får ibland stor uppmärksamhet i medierna eller i den allmänna diskussionen bland människor. Under de senaste åren har den ökade digitaliseringen och de sociala medierna bidragit till att spridningen gjort det enklare och att hastigheten i ryktesspridningen ökat väsentligt.
Studien om rykten genomförs av Lars Nord, professor vid Mittuniversitetet tillsammans med Henrik Olinder, sakkunnig vid MSB och Gary Alan Fine, professor vid Northwestern University. Studien pågår under 2017 och kommer att avrapporteras i skriftlig form.