Den fördjupade studien i Östersunds kommun

Enkäter till kommunens seniorer

Tillsammans med Östersunds kommun deltog projektet på SeniorExpo i Östersund i januari 2020. Vid den gemensamma mässmontern med Östersunds kommun initierades många intressanta samtal med seniora besökare samt föreningar och organisationer att samarbeta med i framtiden. Lokalradion var på plats och gjorde ett reportage om vår forskning, där Magnus Zingmark från Östersunds kommun och Sandra Wall-Reinius projektledare och forskare vid ETOUR blev intervjuade. Under mässan bad vi besökarna att besvara en enkät med frågor om tillgänglighet, aktiviteter i naturområden och om de upplever hinder med att delta i friluftslivet inom kommunen. Under februari och mars har ytterligare ett antal föreningar och dess medlemmar besvarat enkäten.

Rosemarie Ankre, forskare vid ETOUR, medverkar på mässan.

Totalt har 266 personer besvarat enkäten. Ett intressant resultat är att nästan 90 procent svarade att besök i naturen har mycket stor betydelse eller stor betydelse för dem. Över hälften av respondenterna svarade dock att de inte längre kan utöva aktiviteter i naturen i den utsträckning som de önskar. Några av orsakerna handlar om förändrad hälsa, att aktiviteterna är alltför fysiskt krävande, eller att det är kostsamt att utföra aktiviteterna eller att de känner sig otrygga att ägna sig åt aktiviteter i naturen.

Viktiga naturområden i kommunen som personerna nämnt i enkäten är särskilt Lillsjön och Andersön, men också områden på Frösön, inklusive Bynäset, Spikbodarna, ÖSK-området, Minnesgärdet, Svartsjöarna och Storsjön. De vanligaste aktiviteterna som personerna brukar ägna sig åt i naturen är promenader och vandring, skidåkning och cykling.

Personerna fick också i enkäten ge förslag på hur naturområden i kommunen kan bli mer tillgängliga för äldre personer. Flera förslag på åtgärder handlar om att preparera och underhålla stigar och anpassa leder till rullatorer, exempelvis genom att ha hårt packade underlag och ramper, och säkerställa att det finns lättgångna stigar nära bostadsområden. I naturområden efterfrågas belysta och markerade leder, fler bänkar,  bättre busstransporter och parkeringsplatser samt information om vad man kan göra och se i området. Det finns också önskemål om organiserade enklare gruppaktiviteter. En annan önskan är att det är viktigt att grönområden, lekplatser och fotbollsplaner inte bebyggs för att underlätta närrekreation. Fler resultat från enkäten publiceras 2021.

Parallellt med de studier som genomförts i projektet har kommunen påbörjat arbetet med en åldrandevänlig kommun där ca 1000 personer besvarade en enkät, berättar Magnus Zingmark, FoU ansvarig vid Östersunds kommun. Enkäten handlade bland annat om frågor som har betydelse för utevistelse.

– Vi ser att mer än 90 procent har tillgång till parker eller naturområden i sitt närområde och att de allra flesta (95 procent) är trygga i sitt närområde. Vi ser också att många lyfter fram bänkar och sittplatser som viktiga för att underlätta utevistelse samt man har tillgång till transportmöjligheter som gör det möjligt att vara aktiv på det sätt man önskar, säger Magnus.

– Forskningsprojektet om inkluderande och tillgängliga naturmiljöer kommer följa kommunens arbete med Age Friendly Cities. Vi kommer samarbeta på olika sätt och utbyta erfarenheter, säger Sandra Wall-Reinius.

Intervjuer med representanter för kommun, länsstyrelse, föreningar och organisationer

Sammantaget har vi intervjuat 14 personer som representerar intresseorganisationer, t. ex. SRF och RBU Jämtland samt representanter från Östersunds kommun och Länsstyrelsen i Jämtlands län som arbetar med tillgänglighet, fritid, jämlikhet eller natur- och kulturområden.

Något som har framkommit under intervjuerna med intresseorganisationerna är att:

• tillgänglighet är ett brett begrepp; det handlar om vad som är bra för alla
• att vistas ute anses ha hälsobringande effekter, men att många personer med funktionsnedsättningar inte har en god hälsa och är stillasittande
• att stärka naturområdens tillgänglighet är av betydelse, men inte av prioritet då många organisationer måste fokusera på livsnödvändiga frågor.

Utifrån kommunens sida visar preliminära resultat bland annat att det är oklart hur information når ut till de berörda, att samarbetet inom kommunens olika funktioner utvecklats, men att det är svårt med långsiktigheten samt finansieringen av naturområdenas anpassningar och tillgänglighet.

Intervjuer med äldre och personer med funktionsnedsättning

Under hösten 2020 fortsätter vi med intervjuer med äldre personer och med personer som har fysiska  funktionsnedsättningar. Fokus är på deras erfarenheter av besök i olika naturområden i och utanför Östersund, upplevelsen av eventuella hinder som deltagarna har upplevt och vilka förbättringar som skulle underlätta vistelse i naturmiljöer. Vi kan redan nu se några återkommande mönster från intervjuerna med äldre:

• Utevistelse är en del av de intervjuades identitet och vardagliga liv
• Närområdet är den huvudsakliga miljön när man vistas utomhus
• Det finns en acceptans kring att man behöver anpassa rekreation och aktiviteter efter de förutsättningar som åldern innebär
• Att känna sig trygg i närmiljön är viktigt, men också att det finns saker som förbättrar tillgängligheten såsom bänkar att vila på eller att kunna njuta av vyer
  
  

Kartläggning av vilka tillgängliga naturområden som finns inom kommunen

Under 2019 har projektanställda Annika Jonsson kartlagt tillgängliga naturområden inom kommunen, centrala aktörer som arbetar med tillgänglighet och fysiska funktionsvariationer, samt hur andra kommuner i Sverige arbetar. För att kartlägga hur tillgängligheten ser ut i Östersunds kommun, har information eftersökts på kommunens webbsida. Kartläggningen visar att det finns bristande information om friluftsliv och naturområden inom Östersunds kommun och att den information som ges sällan uttrycker i vilken grad platserna är tillgängliga. Det finns stora utvecklingsmöjligheter vad gäller kartläggning av naturområden och besöksmål på kommunens hemsida samt hur och vad som bör beskrivas för att göra dem mer tillgängliga redan innan besöket. Andra webbplatser som undersökts för att få ytterligare information om vilka tillgängliga platser som finns i Östersunds kommun är Tillgänglighetsdatabasen, Naturkartan.se och Länsstyrelsen Jämtland, vilka i större utsträckning informerar om tillgängligheten i naturområden.

Vi kan konstatera att det i Östersunds kommun finns skillnader i hur tillgängliga naturområden anpassats eller hur de kommuniceras. Det finns goda ansatser att tillgängliggöra exempelvis mötesplatser (grillplats, bänkar med mera) samtidigt som det kan finnas ytterligare behov av att göra naturområdet omkring mer tillgängligt, exempelvis genom framkomlighet och markberedning. Men allt behöver inte vara tillgängligt; som tidigare forskning visar så finns det även behov och önskningar hos personer med funktionsnedsättningar att bli utmanade och ha äventyr i naturen.

Hur arbetar andra kommuner med tillgängligt friluftsliv? 

En del i projektet är att bistå med förslag på verktyg för utveckling. För att lära av goda exempel har vi har intervjuat olika kommunrepresentanter från Huddinge, Örebro och Örnsköldsvik för att få kunskap om hur dessa kommuner arbetar med tillgänglighet.

• Dessa kommuners hemsidor har också studerats för att se hur man arbetar med tillgängligt friluftsliv - både på de fysiska platserna men även vad gäller informationsspridning. Dessa kommuner har ett tydligt fokus på tillgängligt friluftsliv och har vardera tidigare utnämnts till ”Sveriges friluftskommun” av Naturvårdsverket. Huddinge kommun har bland annat tagit fram en handbok i delaktighet som är resultatet av Projekt medborgarinflytande. Huddinge kommun har även arbetat för att bli aktiva på sociala medier, ha kontinuerliga uppdateringar om friluftstips, anlägga fler leder med hög tillgänglighet, enkel information och god vägvisning etc. Sedan 2010-talet har Örebro kommun arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor allt från att undanröja hinder i den fysiska miljön till naturguidningar. Framför allt är information och kommunikation intressant ur ett tillgängligt naturperspektiv, där Örebro kommun tar upp besöksinformation som en viktig service för att informera om tillgänglighet på platser som besöksmål. Inom Örnsköldsviks kommun pågår ett förvaltningsöverskridande samarbete vad gäller friluftslivet i kommunen och de har sedan några år tillbaka prioriterat äldre och personer som har fysiska funktionsnedsättningar för att tillgängliggöra den fysiska miljön och informationen om densamma. Även i Örebro arbetar de förvaltningsöverskridande samt tillsammans med intresseorganisationer och de har tagit fram en ”naturplan” där tillgänglighet är ett av fyra fokusområden. Fokusområdet innefattar målgrupperna äldre, barn, nya användare och personer med funktionsnedsättning. Genom att tillgängliggöra kan Huddinge kommun kanalisera människor till områden som är mindre känsliga.
• Både Örebro kommun och Örnsköldsviks kommun har samarbetat med intresseorganisationer för att utveckla mer tillgänglig friluftsliv, bland annat har Örebro kommun utvecklat en app tillsammans med intressegrupper (skolor för personer med funktions- och kognitiva nedsättningar mm) och i Örnsköldsvik har man tillsammans med skolor och LSS-boenden utvecklat tillgängligheten i närliggande naturområden.
• I Örebro har kommunen tillgängliggjort delar av 17 kommunala naturreservat, där tre av dessa dessutom är för syn-och hörselnedsättning.
• Kommunerna ser det som viktigt att arbeta med denna fråga eftersom tillgänglighetsanpassningar gynnar fler än en specifik målgrupp.