Den fördjupade studien i Östersunds kommun

I den fördjupande studien arbetar vi tillsammans med Östersunds kommun för att identifiera hur tillgänglighet kan öka till kommunens friluftsområden. Här kommer en lägesuppdatering om vad som hänt i projektet sedan förra nyhetsbrevet.

Senior_Expo_2.jpg
SeniorExpo i Östersund

Deltagande på SeniorExpo i Östersund – enkäter till kommunens seniorer

Tillsammans med Östersunds kommun deltog projektet på SeniorExpo i Östersund i januari 2020. Vid den gemensamma mässmontern med Östersunds kommun initierades många intressanta samtal med seniora besökare samt föreningar och organisationer att samarbeta med i framtiden. Lokalradion var på plats och gjorde ett reportage om vår forskning, där Magnus Zingmark från Östersunds kommun och Sandra Wall-Reinius forskare vid ETOUR blev intervjuade. Under mässan bad vi besökarna att besvara en enkät med frågor om tillgänglighet, aktiviteter i naturområden och om de upplever hinder med att delta i friluftslivet inom kommunen. Under februari och mars har ytterligare ett antal föreningar och dess medlemmar besvarat enkäten.

Rosemarie Ankre, forskare vid ETOUR medverkar på mässan.

Totalt har 266 personer besvarat enkäten. Ett intressant resultat är att nästan 90 procent svarade att besök i naturen har mycket stor betydelse eller stor betydelse för dem. Viktiga naturområden i kommunen som personerna nämnt i enkäten är särskilt Lillsjön och Andersön, men också områden på Frösön, inklusive Bynäset, Spikbodarna, ÖSK-området, Minnesgärdet, Svartsjöarna och Storsjön. De vanligaste aktiviteterna som personerna brukar ägna sig åt i naturen är promenader och vandring, skidåkning och cykling. Över hälften av respondenterna svarade att de inte längre kan utöva aktiviteter i naturen i den utsträckning som de önskar. Några av orsakerna handlar om förändrad hälsa, att aktiviteterna är alltför fysiskt krävande, eller att det är kostsamt att utföra aktiviteterna eller att de känner sig otrygga att ägna sig åt aktiviteter i naturen.

Personerna fick också i enkäten ge förlag på hur naturområden i kommunen kan bli mer tillgängliga för äldre personer. Det inkom en hel del förslag. Flera förslag på åtgärder handlar om att preparera och underhålla stigar och anpassa leder till rullatorer, exempelvis genom att ha hårt packade underlag och ramper, och säkerställa att det finns lättgångna stigar nära bostadsområden. I naturområden efterfrågas belysta och markerade leder, fler bänkar och bättre busstransporter och parkeringsplatser samt information om vad man kan göra och se i området. Det finns också önskemål om organiserade enklare gruppaktiviteter. En annan önskan är att det är viktigt att grönområden, lekplatser och fotbollsplaner inte bebyggs för att underlätta närrekreation.

 

Intervjuer med representanter för kommun, länsstyrelse, föreningar och organisationer

Sammantaget har vi intervjuat 14 personer som representerar intresseorganisationer, t. ex. SRF och RBU Jämtland samt representanter från Östersunds kommun och Länsstyrelsen i Jämtlands län som arbetar med tillgänglighet, fritid, jämlikhet eller natur- och kulturområden.

Något som har framkommit under intervjuerna med intresseorganisationerna är att:

  • tillgänglighet är ett brett begrepp; det handlar om vad som är bra för alla
  • vistas ute anses ha hälsobringande effekter, men att många personer med funktionsnedsättningar inte har en god hälsa och är stillasittande
  • att stärka naturområdens tillgänglighet är av betydelse, men inte av prioritet då många organisationer måste fokusera på livsnödvändiga frågor.

Utifrån kommunens sida visar preliminära resultat bland annat att det är oklart hur information når ut till de berörda, att samarbetet inom kommunens olika funktioner utvecklats, men att det är svårt med långsiktigheten samt finansieringen av naturområdenas anpassningar och tillgänglighet.

Under våren kommer vi i projektet att fortsätta med en studie med personer med funktionsnedsättningar där fokus är på deras erfarenheter av besök i olika sorters naturområden i och utanför Östersund, upplevelsen av eventuella hinder som deltagarna har upplevt och vilka förbättringar som skulle underlätta vistelse i naturmiljöer.

 

Kartläggning av vilka tillgängliga naturområden som finns inom kommunen

Under hösten har projektanställda Annika Jonsson kartlagt tillgängliga naturområden inom kommunen, centrala aktörer som arbetar med tillgänglighet och fysiska funktionsvariationer, samt hur andra kommuner i Sverige arbetar. För att kartlägga hur tillgängligheten ser ut i Östersunds kommun, har information eftersökts på kommunens webbsida. Kartläggningen visar att det finns bristande information om friluftsliv och naturområden inom Östersunds kommun och att den information som ges sällan uttrycker i vilken grad platserna är tillgängliga. Det finns stora utvecklingsmöjligheter vad gäller kartläggning av naturområden och besöksmål på kommunens hemsida samt hur och vad som bör beskrivas för att göra dem mer tillgängliga redan innan besöket. Andra webbplatser som undersökts för att få ytterligare information om vilka tillgängliga platser som finns i Östersunds kommun är TillgänglighetsdatabasenNaturkartan.se och Länsstyrelsen Jämtland, vilka i större utsträckning informerar om tillgängligheten i naturområden.

Vi kan redan nu konstatera att det i Östersunds kommun finns skillnader i hur tillgängliga naturområden anpassats eller hur de kommuniceras. Det finns goda ansatser att tillgängliggöra exempelvis mötesplatser (grillplats, bänkar med mera) samtidigt som det kan finnas ytterligare behov av att göra naturområdet omkring mer tillgängligt, exempelvis genom framkomlighet och markberedning. Men allt behöver inte vara tillgängligt; som tidigare forskning visar så finns det även behov och önskningar hos personer med funktionsnedsättningar att bli utmanade och ha äventyr i naturen vilket kommer att undersökas mer i vår studie.

 

Hur arbetar andra kommuner med tillgängligt friluftsliv? 

En del i projektet är att bistå med förslag på verktyg för utveckling. För att lära av goda exempel har Huddinge, Örebro och Örnsköldsviks kommuners hemsidor studerats för att se hur de arbetar med tillgängligt friluftsliv - både på de fysiska platserna men även vad gäller informationsspridning. Dessa kommuner har ett tydligt fokus på mer tillgängligt friluftsliv för fler och har tidigare utnämnts till ”Sveriges friluftskommun” av Naturvårdsverket. Huddinge kommun har bland annat tagit fram en handbok i delaktighet som är resultatet av Projekt medborgarinflytande. Huddinge kommun har även arbetat för att bli aktiva på sociala medier, ha kontinuerliga uppdateringar om friluftstips, anlägga fler leder med hög tillgänglighet, enkel information och god vägvisning etc. Sedan 2010-talet har Örebro kommun arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor allt från att undanröja hinder i den fysiska miljön till naturguidningar. Framför allt är information och kommunikation intressant ur ett tillgängligt naturperspektiv, där Örebro kommun tar upp besöksinformation som en viktig service för att informera om tillgänglighet på platser som besöksmål. Inom Örnsköldsviks kommun pågår ett förvaltningsöverskridande samarbete vad gäller friluftslivet i kommunen och de har sedan några år tillbaka prioriterat äldre och personer med funktionsnedsättningar för att tillgängliggöra den fysiska miljön och informationen om densamma.