Hållbarhet ‑ bio vadå?

Biobaserade- och biologiskt nedbrytbara plaster och material

Ordet ”Bio” var som sagt ett av de mer frekvent använda orden på ISPO 2019. Fler och fler företag söker nya alternativ till konventionella material och i takt med att kunskapen växer kommer också insikter om att det kanske inte alltid är så lätt att ”bara byta” till ”biomaterial” eller att välja biologiskt nedbrytbara material. Frågor gällande till exempel var och hur råmaterialet till en biobaserad plast har producerats och under vilka förhållanden ett material faktiskt är nedbrytbart gör omställningen komplex. Organisationen Greenroom Voice adresserade detta under ISPO och tipsade om några frågor som man bör ställa sig:

Om biobaserat material:

• Var växer råmaterialet och under vilka förhållanden?
• Hur stöttas biodiversiteten?
• Hur förhindras konkurrens med matproduktion?
• Hur förhindras monokulturer?
• Hur minimeras användningen av kemikalier i jordbruket?

Om biologiskt nedbrytbara material:

• Var hamnar slutligen de flesta produkter?
• Under vilken tidsperiod, hur stor andel och under vilka förhållande bryts materialet ner?
• Till vilka beståndsdelar bryts materialet ner?
• Hur skapas infrastruktur för identifiering och sortering till användbara (återvinningsbara) och icke-användningsbara (biologiskt nedbrytbara) produkter?

Rätt definition och standard viktig

Komposterbar och biologisk nedbrytbar låter bra, men vilken typ av nedbrytbarhet pratar vi om? Är det småskalig kompostering i hemmet eller i industriella anläggningar som gäller? Här bör företag och konsumenter vara uppmärksamma. För att undvika missvisande information kan användande av standarder vara ett verktyg, dessa definierar vilka krav en produkt eller material måste uppfylla för att anses som exempelvis fullständigt komposterbar.

Det är inte svart eller vitt att välja biologiskt nedbrytbara material vilket bland annat visas i tidningen Sustons artikel ”Biodegradeable – Nature’s Solution or Dead-End?” #1 2019, där företaget Vaude snarare ser att cirkulär design i form av hållbara, återvinningsbara plagg är vägen framåt, medan Houdini siktar på en bred front av lösningar som innehåller bl.a. både biologiskt nedbrytbara ullprodukter och återvunna syntetmaterial. Annat exempel är Primaloft som introducerat isolering och textil gjord av 100% återanvända och biologiskt nedbrytbara syntetiska fiber.

Smått är inte alltid gott

Mikrofiber var ett stort tema även i år. Olika projekt och varumärken visade upp resultat och produkter där syftet varit att släppa mindre mängd mikrofiber än liknande produkter. Tester från projektet ”TextileMission”  visade till exempel att högre fyllnadsgrad i tvättmaskinen minskar fiberförlusten och att textilierna även efter 10 tvättcykler släpper mycket fibrer. Houdini är ett av företagen som, i samarbete med Polartec,  utvecklat produkter som enligt företaget ska släppa färre mikrofibrer, bl.a. tröjan Power Air Houdi.

Ta hjälp av Chemsec och SIN-list

Chemsec är en icke-vinstdrivande organisation som erbjuder online-verktyg för kemikaliehantering. Värd att nämnas är att 94% av de kemikalier Chemsec  bedömt som sannolika att förbjudas eller begränsas i framtiden har senare hamnat på EU:s lista över reglerade kemikalier. På hemsidan finns ett flertal verktyg för företag, bl.a. ”SIN-list” – en databas över kemikalier som väntas bli förbjudna eller få restriktioner inom kort, ”Marketplace” – en business to business marknadsplats för alternativ till farliga kemikalier, ”Textile guide” – om kemikaliehantering i textilindustrin.

Measuring fashion, kläd- och skoindustrins miljöpåverkan

Rapporten Measuring Fashion från Quantis visar bland annat att störst påverkan under produktionen av ett plagg kommer från energianvändningen i fabriken, oftast naturgas och kol.  I undersökningen såg man också att tre delar i produktens värdekedja (användarfasen exkluderad) står för 79% av produktens totala klimatpåverkan, nämligen fiberproduktion (15%), garnframställning (28%) samt färgning och finish (36%). 

Nyttiga länkar

Samarbeten:

• Cross Industry agreement, en branschöverenskommelse med huvudsakliga mål att definiera en testmetod, dela kunskap och stötta industriell forskning, med bl.a. European Outdoor Group (EOG) 
• The Microfibre Consortium, bestående av bl.a. EOG, Adidas, Mammut, Ikea och Haglöfs. Syftet är att samla mer kunskap om mikrofiber och arbeta för konkreta lösningar genom bl.a. forskning och produktutveckling. 

Övrigt:

• RESYNTEX, ett forskningsprojekt som använder konceptet cirkulär ekonomi för att producera råvaror för textilier och kemikalier från textilavfall.
• ”Measuring fashion” – en rapport om hur kläd- och skoindustrin funkar och påverkar globalt. Kortversion av rapporten hittar du här.
• Global Fashion Agenda beskriver vad ledare inom modeindustrin måste prioritera just nu för att möta de ökande kraven och framtidssäkra verksamheten. 
• UN's Fashion Industry Charter for Climate Action, undertecknad av Adidas, Puma, H&M, WWF International m.fl. 
• Kartlägg företagets utsläpp av växthusgaser med Greenhouse gas protocol 
• Greenroom Voice, oberoende organisation för kommunikation om hållbarhet, främst inom outdoor
• Suston, sustainable outdoor news