Demokratiska innovationer på lokal nivå

Ett första syfte med projektet är att undersöka de demokratiska effekterna av att införa ett nytt lednings- och styrsystem, med Timrå som fall. Målet är dels att bidra till forskning om politiskt ledarskap och demokrati, dels att ge kommunen kunskap som kan bidra till att uppnå en bra balans mellan effektiv styrning och fördjupad demokrati. Ett andra syfte är att undersöka de demokratiska effekterna av att införa nya sätt att ta fram politik i samverkan mellan politiker och medborgare, med Örnsköldsvik som fall. Målet är även här att bidra till forskning om politiskt ledarskap och demokrati, men även att ge kommunen kunskap som kan bidra till bättre beslutsfattande kring komplexa frågor.

Projektet består av tre delstudier och kommer att besvara de följande forskningsfrågorna:

1. Hur genomförs deliberativa verksamhetsplaneprocesser i Timrå kommun och vilka aktörer och intressen premieras och vilka missgynnas med den nya verksamhetsplaneprocessen?
2. Hur genomförs deliberativa möten mellan politiker och medborgare i Örnsköldsviks kommun, och hur påverkar detta politiker, tjänstepersoner och medborgares uppfattning om den lokala demokratin?
3. Hur presenterar och argumenterar de politiska partierna för sin (ekonomiska) politik i valrörelser och hur har det förändrats i Timrå mellan valen 2018 och 2022?

Timrå genomförde 2019 en reform av hela kommunens styr- och ledningssystem, med syfte att komma bort från en allt för detaljerad ekonomistyrning och etablera en verksamhetsstyrning med syfte att skapa större värde för medborgare, företag och besökare. En viktig del i detta var att helt ändra sättet som kommunen arbetade med sin verksamhetsplan och budget, till en modell som ställer verksamheten i första rummet. Resultatet blev en mer deliberativ process, där såväl förvaltningen som representanter för alla kommunfullmäktiges partier gemensamt tar fram ett förslag till fullmäktige. Ur demokratisynpunkt är detta intressant, eftersom en del av beslutsmakten då flyttar från den beslutsfattande församlingen till tidigare skeden i den demokratiska processen. Utifrån principen om representativ demokrati är detta dock potentiellt problematiskt, eftersom till exempel ansvarsutkrävande försvåras. Från en deliberativ demokratisyn är det dock önskvärt, bland annat eftersom en bättre beslutsprocess leder till bättre beslut som mer framgångsrikt kan genomföras, och i förlängningen bättre resultat för medborgarna. Det är denna spänning som studien kommer att fokusera på.

Örnsköldsvik genomför 2021-2022 ett pilotprojekt med ett nytt sätt att engagera medborgarna mer direkt, det så kallade Tillsammanskontraktet, inom ramen för ett SKR-nätverk. Målet är att förtroendevalda, tjänstepersoner och medborgare tillsammans ska ta fram lösningar på lokala problem och att detta ska formuleras som ett samhällskontrakt mellan de olika aktörerna. Även detta är ur demokratisynpunkt intressant. Ur ett deliberativ demokrati-perspektiv är det som tidigare nämnt önskvärt att komplexa beslut fattas i samspel mellan alla inblandade aktörer, men ur ett representativt demokrati-ideal finns risker. Vilka perspektiv får till exempel ta plats under deliberationen? Och hur ska de folkvalda politikerna agera när en medborgardialog resulterar i en annan handlingsrekommendation än den de presenterade för väljarna vid valet?

Båda reformerna lägger alltså vikt vid dialog och deliberation som verktyg för att förbättra besluten och den lokala demokratin. I Timrås fall står den horisontella deliberationen, mellan olika beslutsfattare, i fokus, medan projektet i Örnsköldsvik handlar om vertikal deliberation, mellan beslutsfattare och medborgare. Genom att studera båda reformerna inom ramen för samma projekt finns möjlighet att jämföra såväl processerna som utfallet.

Ansökan Demokratiska innovationer på kommunal nivå