Tis 01 okt 2019 10:36

Det finns antagligen många anledningar till att vykortet blev så populärt under det tidiga 1900-talet. Men en anledning var nog att människor var hungriga på bilder.

Att byta vykort

Vykorten var de första massproducerade bilderna i Sverige och behöll positionen som den vanligaste bilden i Sverige ända fram till första världskriget. Vanliga vykortsmotiv var stadsmiljöer och landskapsbilder, s.k. topografiska vykort.


Landskapsbilden med Wasastenen i Rättvik har Anders Jacobsson i byn Lomfors i Västerbotten som mottagare. Hans bror August som också bor i Lomfors har skrivit:

"Lomfors den 12 maj Beste Ante jag får nu senda dig en vy jag hoppas att du mår bra jag mår också bra och väntar post monga hälsningar Aug"

Din första tanke är kanske: August har varit i Rättvik och skickar kort hem. Men han har ju daterat vykortet till 12 maj i Lomfors? Han sitter alltså i Lomfors och skriver ett vykort till brodern i samma by. Troligast har August köpt en hög med vykort. Kanske på postorder? Kanske i bokhandel i Lycksele eller i Umeå? Och sen har han valt ut ett vykort som Anders fått.


Vykortet som visar järnvägsstationen i Hagge i Dalarna har också Anders Jacobsson som mottagare. Det är från Johan Nilsson som också han bor i Lomfors.

"Lomfors Den 12 maj jag får nu senda dig en järnvägsstation nu när du varit på resa idag och jag tänker att du har sett många sånna här hus på din resa Många hälsningar af Johan"

I överkant på båda vykorten står det. ”Vy väntas”. August, Johan och Anders bodde alltså i samma by och bytte helt enkelt vyer med varandra enligt principen: jag skickar en vy till dig och så skickar du en till mig. Vybytandet – eller man kanske hellre ska tala om bildbytandet – verkar ha försiggått över hela landet. Och det tycks ha varit särskilt populärt de första åren på 1900-talet att döma av de brevkortsalbum jag har tagit del av. Men det återstår att utforska under vilken tidsperiod som vybytandet pågick, vilka som deltog i praktiken, vilka vyer som byttes och vilka sociala funktioner som praktiken kan ha fyllt för deltagarna i praktiken.

Inget av de båda vykorten till Anders ser ut att ha varit frankerade. Så man kan fundera över om de har handräckts till Anders? Men både August och Johan skriver ju att de sänder Anders en vy. Hmm. Vad kan det betyda? Det finns en hel del att fortsätta fundera över i denna vybytespraktik.

Anders Jacobssons brevkortsalbum
Jag har kunnat dela med mig av Anders Jacobssons vykort eftersom jag har fått låna hans brevkortsalbum av den person som äger det idag. I brevkortsalbumet samlade och sparade han de vykort han fick. Han bytte också vyer med flera andra, t.ex. Hanna, Hulda, Jenny och Klara.

De samlingar av vykort som finns i brevkortsalbum är fantastiskt värdefulla för alla som är intresserade av historia. Vare sig det gäller kommunikationshistoria, språkhistoria eller kulturhistoria. Här finns alltså en persons sociala nätverk och kommunikation bevarad. Vi får veta vilka som personen kommunicerade med och också vilka samtalsämnen de avhandlade på vykorten. Albumen är också tacksamma eftersom det ofta går att identifiera de personer som deltagit i kommunikationen i och med att både datum, plats och ibland adress finns angivet på korten.

Men. Idag är det inte så lätt att hitta brevkortsalbum som inte slaktats på värdefulla vykort. Jag har haft turen att hitta några intakta. Där det historiska sammanhanget fortfarande är intakt innanför albumets pärmar och väntar på att bli utforskat.

 

Skapad av Ann-Catrine Edlund

Sidan uppdaterades 2021-04-23