Ons 28 sep 2016 00:00

Träningsappar, pulsmätare och tävlingsdräkter utrustade med sensorer är bara några exempel från den lavin av tekniska innovationer som har sköljt över idrottsvärlden de senaste åren. Nu startar Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet forskningsinitiativet Digital Arena som ska leda till nya tekniska lösningar för såväl elitidrottare och tränare som för publik och media.

Skidåkning

Internet of Sports är ett mångfacetterat projekt vid Nationellt vintersportcentrum (NVC) som omfattar många olika underavdelningar där idrott vävs samman med teknik, internet, fysiologi och biomekanik.

En av de senaste satsningarna inom projektet är ”Digital Arena”. Den startade då forskarna på NVC märkte att det fanns en efterfrågan på nya tekniska hjälpmedel under större idrottsevenemang. – Man kan säga att den digitala arenan består av tre grupper där tekniska hjälpmedel kan ha en utvecklande effekt: de aktiva och deras tränare, publiken samt media, säger H-C Holmberg, professor i hälsovetenskap vid NVC och projektansvarig för Digital Arena-satsningen.

Under ett stort idrottsevenemang vill de tävlande förstås ha alla förutsättningar för att kunna prestera på toppen av sin fysiska förmåga. Samtidigt vill åskådarna få en så underhållande upplevelse som möjligt. Sportjournalister vill i sin tur enkelt kunna ta del av fördjupad information och statistik. Allt detta kan främjas med hjälp av olika tekniska innovationer, menar H-C Holmberg. Han berättar att NVC, som samarbetat med universitet i Norge, Slovenien och Österrike, inledde forskningen i samband med skid-VM i Falun 2015. – Där satte vi upp ett speciellt system som bestod av ett antal antenner som var uppsatta runt om skidarenan. Sedan placerades taggar på de tävlande så att deras hastighet och position kunde mätas. Utifrån den informationen kunde tränarna ge feedback på prestationen i skidspåret.

Storbildsskärmen i centrum

För publiken och media handlar det om att få en bättre överblick, mer information och fler valmöjligheter. Vid skidtävlingar står exempelvis storbildsskärmen i centrum. Tidigare fanns det bara en skärm som placerades i målområdet, där också de flesta åskådarna samlades. I dag placeras bildskärmar ut även längs banan för att så många som möjligt ska kunna följa tävlingen. – Förr såg man bara skidåkarna när de åkte förbi just den plats där man själv stod. Nu finns det helt andra möjligheter, konstaterar H-C Holmberg.

Ytterligare ett område i den digitala arenan som forskarna vid NVC undersöker är användandet av smartphones och läsplattor. Med speciellt utvecklade appar ska åskådarna själva kunna välja ut den information som de tycker är mest intressant. – Det kan exempelvis vara vem som glider snabbast i en speciell nedförsbacke, eller att man väljer att jämföra de bästa åkarna i vissa terrängpartier.

Wearables populärt

Det största segmentet inom idrottstekniska lösningar finns dock inte inom elitidrotten, utan bland vardagsmotionärerna. Där har så kallade ”wearables” – appar, klockor, armband och pulsmätare som mäter träningsdata – slagit igenom stort. H-C Holmberg pratar om en ”explosionsartad marknad” som för med sig mycket positivt, även om teknikens egentliga effekt på träningen sällan är vetenskapligt belagd. – Det behövs mer forskning på området. Men det vi kan se är att det verkar finnas förstärkningsmekanismer som sätts i gång av tekniska hjälpmedel. Allt fler börjar träna, vilket såklart är jättebra oavsett om det finns vetenskapliga belägg eller inte, avslutar H-C Holmberg.


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2017-11-09