Hur snabbt svarar kroppens mekanism för syreupptagning?

Spara favorit 7 apr april 2017
En bärbar utrustning för att mäta syreupptagningen avslöjade hur snabbt kroppen svarade vid olika typer av belastningar och vid olika typer av intervaller.

Tillsammans med den brittiske gästforskaren Jamie Pringle genomförde stora delar av NVC en tredagars workshop om så kallad syreupptagningskinetik. Det handlar om hur snabbt kroppen börjar använda syre i starten av en fysisk aktivitet.

Syreupptagningskinetik (eller VO2-kinetik) handlar om hur lång tid det tar innan kroppens syreupptag matchar musklernas behov i början av en fysisk aktivitet. Ju snabbare responsen är desto mer energi kan kroppen spara för senare anaerob förbränning på en högre träningsintensitet.

Under tre dagar i början av april genomfördes flera tester på skidåkare vid NVC, både i labben och i fält, allt under ledning av Dr. Jamie Pringle som har tidigare jobbat med bl.a. Storbritanniens OS-lag i friidrott till Rio 2016 samt Storbritanniens idrottsinstitut.

- Jag är mest fokuserad på cyklister och löpare i min verksamhet, men här har vi testat på skidåkare och vi har sett fantastiska värden under de här dagarna, längdskidåkarna är fysiska praktexemplar, menar Jamie Pringle.


Jamie Pringle (t.v.), gästforskare vid NVC ledde workshopen och förklarar här ett av testuppläggen.

Ju långsammare kroppen svarar på ett ökat krav på syre, desto större syreskuld skapas i musklerna som då förbränner kolhydrater. Det är energireserver som istället skulle kunna användas för att antingen åka snabbare genom ett helt lopp eller sparas för en stark spurt. Idealet är alltså att så snabbt som möjligt få igång kroppens syreupptagningsmekanism, kanske särskilt under kortare lopp.

- Den här kunskapen är viktig bland annat för att kunna utforma rätt uppvärmning inom exempelvis sprintskidåkning. Här finns det inga studier alls inom längdskidåkning, en uppvärmning som startar igång kroppens syreupptagning optimalt är förstås det vi strävar efter. De här testerna kan ta oss ett steg närmare för att kunna utforma sådana, säger Kerry McGawley, centrumledare vid NVC.

Under workshopen genomfördes en rad olika tester, bland annat jämfördes olika längder på intervaller för att hitta eventuella skillnader i hur snabbt kroppen svarar. Här finns också individuella skillnader i syreupptagningsmekanismen som är viktiga att ta hänsyn till för en så bra prestation som möjligt.

I det senaste numret av Skidförbundets nyhetsbrev skriver Kerry McGawley mer om uppvärmingsstrategier för längdskidåkning.


Relaterat

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu