Olympisk synergi – idrott och business

Spara favorit 20 feb februari 2018
En robot som mötte på flygplatsen i Pyeongchang.

Utvecklingen av teknologi har fått en allt större betydelse inom dagens elitidrott. För aktiva och ledare är ny teknik oumbärlig i både träning och tävling och modern teknologi kan även förstärka publikens helhetsupplevelse av idrottsevenemang, på arenan och via medierna.

Mittuniversitetet och Internet of Sports på OS i Sydkorea och i Japan.

Idrotten har utvecklats till en omfattande global verksamhet med betydande ekonomiska värden. I tillägg har olika typer av teknologi blivit en betydelsefull faktor som i hög grad bidrar till idrottslig utveckling och resultatförbättringar.

Storbritannien satsade cirka 250 miljoner kronor på prestationsutveckling inför OS i London 2012, med betydande inslag av innovativ teknologi. Förutom att satsningarna bidrog till bra evenemang och idrottslig framgång för värdnationen har de även haft en positiv effekt på olika typer av affärsverksamhet inom sport och outdoor. VM i Åre 2019 har dragit till sig investeringar på runt 500 miljoner kronor.

HC Holmberg, professor inom idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet och initiativtagare till EU-projektet "Center för Hälsoinnovation – Home of Internet of Sports" har precis kommit hem från en spännande observationsresa till Sydkorea och Japan.

Vinter-OS 2018 genomförs just nu i Pyeongchang. Berätta om dina intryck utifrån deras användning av modern teknologi.

Sydkorea är med 50 miljoner invånare världens 10:e största ekonomi, världens femte största exportör och hemvist för flera kända internationella teknologiska storföretag som till exempel LG Electronics, Samsung och Hyundai. Landets ekonomi drivs i hög grad av de exportintensiva teknikbolagen som är framgångsrika på halvledare, minneskomponenter, delar till mobiler, datorer och läsplattor.

Med OS på hemmaplan vill Sydkorea visa upp sina teknologiska framsteg för omvärlden och bedömare anser att spelen är de tekniskt mest avancerade hittills. Flera av innovationerna möjliggörs av 5G mobilt nätverk med en datahastighet på 10 000 Mbits, att jämföra med 4G-nätets 100 Mbits.

På flygplatsen möts besökarna av robotar som kan förmedla olika typer av information och agera vägvisare. En app som utvecklats speciellt till OS kan med röstigenkänning översätta koreanska till 29 olika språk i realtid. Inför spelen har Sydkorea satsat 80 miljarder kronor på infrastruktur, inklusive vägar och höghastighetståg för att öka landets transportkapacitet. OS i Pyeongchang är det mest högteknologiska OS:et någonsin. Här visas självkörande bilar och 5G-utrustade bussar som körs mellan arenorna. Detta är en föraning om hur nästa sommarolympiad kommer att se ut.

Sydkorea visar även upp flera spännande innovativa lösningar avseende hur man kan arbeta med det digitala idrottseventet/arenan. På OS-arenorna finns 85 robotar för att hjälpa besökare med olika typer av information. Alla större evenemang från OS sänds för första gången med 4K Ultra HD, med fyra gånger högre upplösning än HD, högre bildhastighet, stort intensitetsomfång (HDR) och ett bredare färgutrymme. Ny teknik med rörelsesensorer fästade på kläder och utrustning samlar in data avseende hastighet, distans, rörelse och vinklar som skickas live till publik, TV-tittare och aktiva/tränare.

Vissa grenar kan ses från nya perspektiv genom att en "tidsskiva" fångar idrottarna i mitten av rörelsen från olika vinklar och utomstående ges även möjligheten att uppleva tävlingarna från ett så kallat "förstapersonsperspektiv", filmat från en kamera på den aktives hjälm. TV-företag kommer att använda teknologi, där två sekvenser exempelvis alpina skidåkare kan i realtid jämföras med så kallad "överlagring" och med molnbaserad teknik försöker arrangörerna att på olika sätt öka den totala upplevelsen av tävlingarna för fans, idrottare och media.

Nästa sommar-OS kommer att genomföras i Tokyo 2020. Hur långt har Japan kommit i sina förberedelser inför OS.

Japan har med 127 miljoner invånare världens tredje största ekonomi efter nominell BNP, den tredje största efter köpkraftsparitet och är världens fjärde största exportör respektive importör. Det är därför onekligen spännande när Japan som är erkänt framstående inom teknologi med betydande ekonomiska resurser bestämt sig för att satsa på idrottsevenemang och prestationsidrott.


Hans-Christer Holmström på plats i Tokyo.

OS i Tokyo 2020 anses av flera kunna bli de mest innovativa spelen hittills och arrangörernas vision är att använda bästa möjliga teknologi. I samband med Tokyo-OS 1964 visades flera nya produkter upp för omvärlden, exempelvis det första höghastighetståget "Shinkansen" som blivit en japansk ikon. Spelen, som var det första OS som genomfördes i Asien, hade enligt japanerna en positiv påverkan på den inhemska befolkningens medvetenhet om omvärlden och bidrog även till landets snabba ekonomiska tillväxt.

Då Japan anses vara världsledande inom robotteknologi är det kanske ingen överraskning att ett stort antal robotar kommer att hjälpa till med olika funktioner under spelen i Tokyo. Man planerar till och med att bygga en egen "robot-by", intill den vanliga olympiska byn. Japan vill förmedla en futuristisk bild där robotar är till hjälp åt människor oavsett ålder, nationalitet och socio-ekonomisk status. Robotarna är tänkta att hjälpa till med översättning, ange färdriktning, visa boende, bära bagage, ge råd om sevärdheter och transporter som i vissa fall kommer att genomföras av robotstyrda bilar.

Andra innovationsområden inför spelen i Tokyo är att utveckla energibesparing med olika avancerade system, nya byggmaterial för att mildra problem med värme och olika säkerhetslösningar med identifieringsteknik. Japanska företag arbetar även aktivt med att utveckla lösningar för hur alger ska kunna användas som energikälla för olika transportmedel. Något som signifikant skulle kunna reducera koldioxidutsläpp. Arrangörerna strävar efter att den olympiska byn ska vara 100 procent vätedriven och eldrivna bussar kommer att transportera aktiva och pressfolk. I likhet med 1964 avser man även att presentera ett nytt höghastighetståg som kan uppnå hastigheter på över 600 km/h.

I nuläget beräknas 206 länder att sända aktiva till OS i Tokyo och utvecklingen av olika verktyg för översättning i realtid anses vara av extra stor strategisk betydelse för är att reducera språkbarriärer. I nuläget klarar dessa av 27 olika språk men ännu fler kommer att kunna hanteras när spelen börjar om två år. Panasonic arbetar med att utveckla en app som scannar japanska tecken och likt Google translate översätter dessa. Sharp Electronics och den japanska statstelevisionen utvecklar ny TV-teknologi som kommer att överträffa den som används i Pyeongchang. Precis som i Sydkorea kommer 5G att vara tillgängligt under spelen, som förväntas attrahera mer än en miljon besökare.

Hur bra är Sydkorea och Japan inom idrottsforskning och mer specifikt praktiknära idrottsforskning?

Sydkorea är, trots att de på sommar-OS i Rio 2016 placerade sig 8:a i medaljligan och för närvarande ligger på 9:e plats, ännu inte någon framträdande aktör inom internationell idrottsvetenskap. Av 21 medaljer i Rio togs 85 procent i traditionella kamp- och vapensporter och medaljerna i Pyeongchang har i huvudsak tagits i skridsko.

Japan är på stark frammarsch med 41 medaljer i 11 olika idrotter vid det senaste sommar-OS. Japan Institute of Sports Sciences har vissa likheter med NVC med praktiknära verksamhet, ett nära samarbete med den nationella olympiska kommittén och erbjuder nära support till aktiva och tränare med goda träningsmöjligheter.

Publiceringsmässigt står sig NVC bra i jämförelse med de bästa japanska FoU-enheterna inom idrottsvetenskap där deras mest framgångsrika enhet återfinns på University of Waseda i centrala Tokyo (50-100 på Shanghai-rankingen). Japan satsar på att utvecklas inom idrottsforskning och flera av deras universitet är intresserade av ett närmare forskningsutbyte med Mittuniversitetet som har ett bra varumärke internationellt som världsledande inom vintersport.

Vilken är de viktigaste erfarenheterna som du tar med dig hem från Japan?

Japan har en stark tradition av teknologi och Tokyo som anses som en av de mest futuristiska städerna i världen har en imponerande infrastruktur. Intressant är att japanska storföretag ser betydande kommersiella värden av att arrangera ett OS på hemmaplan med starka synergieffekter.

Svenska ambassaden och handelskammaren i Tokyo ser sommar-OS som en viktig plattform för svenska företagare att nå den japanska marknaden. Avseende prestationsidrott är Japan påtagligt intresserade av hur vi bedriver utvecklingsarbete inom praktiknära idrottsforskning med vår unika närhet mellan aktiva, tränare och forskare.

Kee Bergman, marknadsstrateg och projektledare för Internet of Sports – hur ser du på dessa observationer för projektet Internet of Sports?

Att följa med i omvärldens teknikutveckling är viktigt för oss i projektet, eftersom vi strävar efter att skapa konkurrensfördelar. Det gör vi genom behovsdriven forskning, dvs att utveckla det som efterfrågas men ännu inte finns på världsmarknaden. I vårt arbete med regional tillväxt scannar vi löpande behov både utanför och inom landet, vi ser det också intressant att utföra banbrytande tester som kan trigga helt nya behov. Detta stärker den regionala konkurrenskraften.

Vår region står nu inför fantastiska möjligheter i och med att två VM kommer att genomföras i Åre och Östersund under våren 2019. Här har den här delen av Sverige fått enastående förutsättningar att med idrotten som drivkraft, och även marknadskraft, medverka i hela regionens utveckling för de närmast kommande åren. Mittuniversitetet med Nationellt Vintersportcentrum har här fått en betydelsefull roll, där positionerna löpande flyttas framåt för att vara med i täten.

Med stöd från Europeiska Regionalfonden och Östersunds Kommun avser vi att utveckla publikupplevelser och digitala event i samband med VM. Vi kan naturligtvis inte mäta oss med Sydkorea och Japan avseende omfattningen på satsningen men väl ta lärdom av dessa länders medvetenhet av att nyttja stora idrottsevenemang som ett showroom för besökare.

Vi har just nu åtta olika spännande case igång inom projektet, tre för landslag och fem inom folkhälsa och tillsammans med företag, där tre av företagen kommer att lansera på en internationell marknad.

 


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu