MOSAIK – Multiorganisatorisk samverkan vid ordinära kriser

Spara favorit 15 jan januari 2016

I fokus för detta projekt har varit samverkan vid kriser som påverkar flera sektorer, verksamheter och organisationer. Projektet har särskilt studerat hur samverkan påverkas av yrkesutövarnas professionalitet, roll, tidigare vana från krishantering samt organisationers rutiner och standards. 

Ett centralt mål för projektet var att utveckla kunskap om det lokala samhällets beredskap och förmåga till samverkan vid ordinära kriser. Studieobjekten har varit organisationer som utför kommunal verksamhet, exempelvis skolor, omsorg, räddningstjänst men också polis. Såväl privata, kooperativa som offentliga utförare har ingått.

Bilder av krishantering handlar ofta om hanteringen av den akuta krisen; branden, översvämningen, bilolyckan. Mer sällan uppmärksammas den krishantering som utförs av de som arbetar inom andra samhällsfunktioner. Enligt MSB handlar resiliens om att få vardagen att fungera, om vår förmåga att stå emot och klara av en förändring och att återhämta oss efter en kris. I våra studier har vi sett hur detta tar sig uttryck i berättelser från både skol- och omsorgspersonal när de berättar om hur de normaliserar och återupprättar vardagen under och efter kriser.

Våra studier visar att samverkan mellan de offentliga räddningsorganisationerna och kommunala verksamheter som skola och omsorg inte är utbredd och ibland inte heller särskilt önskvärt. Strävan efter en gemensam situationsförståelse och lägesbild försvåras då organisationerna inte har samma utgångspunkt i skapande av lägesbild eller har samma förståelse för händelsen. Snarare handlar det om att skapa en samlad lägesbild, men också den kan vara svår att åstadkomma då organisationerna kommer in i insatsen med olika okända kunskapsgap. Orsaken är deras olika kunskap och förståelse för andra organisationers verksamheter, rutiner och prioriteringar. Räddningsorganisationerna har en incidentrelaterad praktik med mål att t.ex. släcka branden, få undan vattnet och se till att människor inte skadas av händelsen. Skola och omsorgspersonal arbetar utifrån en omsorgsrelaterad praktik med ansvar för barn och äldre. Skolpersonalens mål är att barn ska få den utbildning de har rätt till och målet för omsorgspersonalen att värna de äldre och normalisera deras vardag så långt möjligt. Därför är det inte ovanligt att räddningspersonal vid en brand fokuserar släckningsarbetet och gärna ser att ”drabbade” dvs. personal, barn och äldre håller sig undan. Det här synsättet stöds av de drabbade som gärna lämnar över till räddningspersonalen varför samverkan inte sker i någon större omfattning.

När sektorsövergripandesamverkan sker mellan organisationers ledningsfunktioner startar den i vardagen vilket skapar ökad förståelse för andra organisationers agerande vid kriser. Denna samverkan sker framförallt mellan kommunala aktörer på ledningsnivå, t.ex. säkerhetssamordnare och räddningsorganisationerna. Däremot ingår sällan skol- eller omsorgspersonal i vardagens ledningsarbete vilket vi menar försvårar samverkan med aktörerna ute i de kommunala verksamheterna som skola och äldreomsorg.

Resultatet visar också att omsorgsorganisationerna sällan är uppmärksammad som resurser vid krishantering. De uppfattas både av sig själva och av andra som ”de drabbade”. De drabbade organisationers personal förväntar sig och litar till att räddningsorganisationerna tar över räddningsinsatsen. Denna studie visar dock att krisarbete är vanligt förekommande och omfattande i dessa organisationer, samt att de bidrar i hög grad till samhällets resiliens.

Konklusion – det finns behov av att synliggöra den dolda krishantering som utförs i samhället vid en kris, bland annat av skol- och omsorgspersonal för att öka samhällets resiliens. Ett sätt att göra detta är att öka kunskapen om vad organisationer kan bidra med i form av resurser, men också vilka stödjande rutiner som finns och vad som är prioriterat inom de olika verksamheterna. 

Projektet avslutades i maj 2015. Ett utbildningsmaterial kommer att utarbetas under 2016.

Inom projektet togs ett antal filmer fram. Se filmerna och läs mer om MOSAIK på MSB:s webbplats.