Att vända det onda till gott

Spara favorit 25 aug augusti 2015

Projektet var en förstudie av konsekvenserna av den ökande andel äldre i samhället för små och mellanstora kommuner i Norrland med syfte att ge innovativa förslag till att anpassa bostadsmarknaden till denna förändring. 

Projektet gjordes i samarbete med Diös och HSB Mitt. Tre exempel på resultat från projektet:

Flera ägare och verksamheter under ett tak – 3D-fastighet

En 3D-fastighet är en fastighet som utgörs av flera olika fastighetsindelningar med flera olika ägare. Tanken från Diös sida är att Diös äger de kommersiella ytorna samt eventuella hyresrätter, inklusive trygghetsboende, och HSB Mitt producerar bostadsrätter medan Sundsvalls kommuns bolag Skifu äger parkeringen. Gällande ett eventuellt vård- och omsorgsboende är tanken att det antingen ägs av HSB Omsorg eller av Sundsvalls kommun.

Intervjuerna pekar på ett antal viktiga omständigheter som kan tänkas influera detta projekt. För det första påpekar representanter från Diös att för att denna stora investering ska kunna realiseras måste fastigheterna fyllas med innehåll som är kommersiellt möjlig. Från intervjuer framgår dock att intresset vad gäller 3D-fastigheten skiljer sig åt beroende på verksamhet. Restaurangföretagaren (Compass Group Norrland) ser stora möjligheter med att ingå i en 3D-fastighet och ser det som positivt att de i så fall tillfrågas och introduceras tidigt i processen. En situation med många olika verksamheter i näraliggande fastigheter skapar ett bra kundunderlag och flera tänkbara affärsmodeller. Apoteksföretagaren (Apoteket Hjärtat) svarar dock att etablering i en 3D-fastighet inte skapar något automatiskt mervärde. Apoteket är intresserat av att finnas där kundflödena är stora, dvs. i närheten av livsmedelsbutiker och liknande, oavsett fastighetens konstruktion.

Flexibla lösningar – inom väggarna

Ett annat innovativt exempel handlar också om att åstadkomma flexibla fastighetslösningar men i detta fall inte genom indelning av fastigheter utan utifrån möjligheten att med enkla medel kunna anpassa fastigheternas funktion till olika verksamheter.

I planen för fastigheten Kommunalmannen 4 i Östersund finns en etablerad tanke om att åstadkomma en flexibel modell som innebär att fastigheten förhållandevis snabbt ska anpassas till olika verksamheter. Det som nämns av Diös representant är att fastigheten skulle kunna inhysa antingen särskilt boende för äldre eller fungera som anläggningsboende för asylsökande. Ett antal skattetekniska aspekter inverkar på hur lönsam en sådan kalkyl blir men den stora fördelen med en flexibel modell är att kunna anpassa fastigheten till den efterfrågan som finns. Redan på planeringsstadiet upplevs det dock som viktigt att den typen av målsättningar vägs in. Efter propåer från kommunen och migrationsverket verkar det finnas en efterfrågan som påskyndar funderingar kring hur fastigheten bäst ska utnyttjas. Andra likartade tankegångar som har framhållits i intervjuerna är idén om att låta boendes utformning och tillgänglighet möjliggöra för personer att bo kvar i samma kvarter trots att man kommer till nya skeden i livet som medför nya behov och önskemål.

Tillgänglighet och design för alla – en stabil grund

Det tredje innovativa exemplet hämtas Östersunds kommuns interna organisation. I sin övergripande satsning på tillgänglighet har kommunen tillsatt en projektanställd tillgänglighetsstrateg. Tillgänglighetsstrategen arbetar för att ”design för alla” ska genomsyra såväl den offentliga verksamheten som samhällsplaneringen i stort.

Tillgänglighetsstrategen syftar till att åstadkomma god tillgänglighet för alla men när det gäller arbetet för just äldre är målsättningen framförallt att deras bostäder, så väl befintliga som nybyggnationer, ska vara funktionella för äldres behov, ingen ska behöva lämna sin bostad för att den brister i tillgänglighet. När det gäller anpassning av bostäder kan det handla om att skapa förutsättningar för de äldre att själva ta sin in och ut ur sin bostad samt att de själva ska kunna utföra vardagliga sysslor som att slänga soporna utan att få hjälp av hemtjänst. På så vis stärker en ökad tillgänglighet i de äldres bostäder deras möjligheter att leva ett självständigt liv, samtidigt som det minskar belastningen på hemtjänsten.

Att arbeta för tillgänglighet övergripande och strategiskt, där samtliga av kommunens förvaltningar inkluderas och där arbetet även sträcker sig utanför den kommunala verksamhetens gränser för att inkludera privata hyresvärdar, kommersiella lokaler och stadsplanering är ett nytt sätt att arbeta, då frågorna traditionellt har ansetts ligga inom vård- och omsorgsförvaltningens ansvarsområde. En sådan satsning ger tillgänglighetsfrågan hög prioritet och visar också på behovet av samverkan mellan kommunens olika förvaltningar likväl som mellan offentlig och privat verksamhet för att så väl det privata som det offentliga rummet ska bli tillgängligt för alla.

Fakta

Projektledare
Katarina Giritli Nygren

Projekttid
20140701–20141231

Finansiär
Tillväxtverket