Risk och makt i den offentliga diskursen

Spara favorit 6 apr april 2017

Risker av olika slag står högt på agendan i det moderna samhället. Viss oro har uttryckts över att risk har blivit ett kontrollverktyg med inflytande över såväl samhälle och organisationer som enskilda individer. Med dessa farhågor som utgångspunkt syftar projektet till att, genom kritisk diskursanalys, klargöra hur riskrapporteringen sköts vid en katastrof. Närmare bestämt: hur massmedia framhävde och undanhöll riskerna i samband med den omfattande skogsbranden i Västmanland under sommaren 2014

Bränder förekommer regelbundet i Sverige, men skogsbranden som eldhärjade boreala skogar under augusti månad 2014 var, till omfattning och intensitet, den största på minst fyra årtionden. Mer än 150 kvadratkilometer mark förkolnades, ett människoliv gick till spillo och tusentals människor evakueras från sina hem. 

Vi vet redan att media spelar en avgörande roll både vid framställningen av och kommunikationen om risker. Media kan dock få ett ännu större inflytande om allmänheten inte anser sig få tillräcklig information från ansvariga myndigheter och organisationer, vilket var fallet i Sverige under sommaren 2014.

Det är uppenbart att Sveriges beredskap inte var tillräcklig. Genom att kritiskt analysera rapporteringen i massmedia kan vi belysa riskdiskursens utveckling, kampen om diskursiv legitimitet samt även skiften i argumentationen i syfte av stärka eller försvaga vissa aktörers och åtgärders legitimitet i förhållande till katastrofen. Därigenom kan maktförhållanden som uttryckts genom språket kring riskbedömning och skuldbeläggning spåras. Ett sådant perspektiv öppnar, enligt Wardman, upp för frågeställningar kring hur föreställningar om att risker ’begränsar vad som är möjligt att tänka och säga vid ett givet tillfälle, vilket syfte detta tjänar och vilka det gynnar?” (2008: 1633). Ett kritiskt perspektiv är centralt för att säkerställa att frågor om ideologi, konflikt och makt tas med i bedömningen. På så vis riktas uppmärksamheten mot frågor som till exempel den betydelse som en risk tillskrivs, de former av förståelse som används i syfte att legitimera risker samt konsekvenserna för olika samhällsaktörer.

Artiklar från tre olika dagstidningar kommer att användas inom projektet: en nationell morgontidning (Dagens Nyheter), en kvällstidning (Aftonbladet) och en lokaltidning (Sala Allehanda). Samtliga från skogsbrandsperioden 2014-08-01 till 2014-08-31.

Fakta

Deltagare
Anna Olofsson, projektledare
Susanna Öhman
Katarina Giritli-Nygren

Projekttid
20150101–20151231

Finansiär
Lars Hierta Foundation