Så kan klimatförändringar påverka försäkringar

Spara favorit 27 nov november 2017
Vad säger försäkringsbolaget om ett stormfällt träd landar på huset? Foto: Mostphotos

Hur påverkas husägarna när antalet stormar och översvämningar ökar? Hur mycket ansvar läggs på försäkringstagarna och vilka konsekvenser får det när vissa grupper i samhället har möjlighet att i högre grad anpassa sig till klimatförändringarna? Det har en forskargrupp från RCR, Risk an Crisis Research Centre, vid Mittuniversitetet försökt reda ut i en ny forskningsrapport.

Stormar, jordskred och översvämningar. I klimatförändringarnas spår ställs allmänheten mot allt fler utmaningar. Sociologiprofessor Anna Olofsson och hennes forskarteam har under tre år undersökt hur allmänheten och framförallt småhusägare påverkas av klimatförändringarna.

– Det finns en förväntning från försäkringsbranschen att människor ska ta ett större ansvar för sin egendom. Det finns också förväntningar på att allmänheten har en krishantering, att man till exempel kan klara sig 72 timmar utan ström, säger Anna Olofsson.

Anna Olofsson, centrumledare på RCR.

– Vad känner man till att man ska och bör göra? Det har vi undersökt.  

Var man bor spelar roll för medvetenheten

Med hjälp av bland annat en nationell enkät och intervjuer inom särskilda riskområden har Anna Olofsson och de andra forskarna försökt reda ut hur medveten allmänheten är kring de här frågorna. Flera slutsatser har kunnat konstaterats: Var man bor någonstans i landet har stor betydelse för hur förberedd man är på till exempel en storm eller jordskred, och även på hur man förhåller sig till vad man själv kan göra för att undvika skador på sin egendom. Få människor tänker på att klimatanpassa sina hus när de renoverar, samtidigt som många är positiva till att teckna särskilda försäkringar.

Det skiljer sig också mellan de som hellre köper en försäkring som täcker allt, och de som jobbar för att inte nyttja sin försäkring, säger Anna Olofsson.

En annan slutsats forskarna kunde dra var även att nära hälften av de tillfrågade inte visste om de har en försäkring som täcker skador som åsamkats av en klimatpåverkan.

– Tar man USA till exempel så finns specifika stormförsäkringar, och i vissa områden är det krav på att man har sådana. Försäkringsbolagen här är intresserade att veta hur människor i Sverige vill försäkra sig mot exempelvis stormar i framtiden, säger Anna Olofsson.

Ett särskilt fokus i studien har varit att titta på hur vissa grupper i samhället är mer mottagliga till att anpassa sig till klimatförändringarna än andra. Och vilka konsekvenser det får när vissa har råd med försäkringar och en hög byggstandard, medan andra inte har det.

– Människor är generellt mycket medvetna om klimatförändringen och att det kan få konsekvenser för deras boende, men för vissa som på grund av ohälsa, dålig ekonomi eller andra omständigheter har en svår livssituation, spelar det ingen roll. Varken försäkring eller egna åtgärder för att anpassa sig till framtida kriser är ett alternativ när livet här och nu är en utmaning i sig.

Kvinnor mer oroliga

Enkätstudien har visat att kvinnor generellt sett är mer oroliga för de konsekvenser klimatpåverkan för med sig än vad män är, och när det gäller hushållets försäkringslösningar är det männen oftare än kvinnorna som förs fram som ansvariga.

Förutom RCR har även Forum för Genusvetenskap, FGV, och Centrum för Ekonomiska Relationer, CER, varit delaktiga i studien.

Foto: Mostphotos

– Man kan se till att man har ett bra tak, rensa sina stuprör, inte ha till exempel proppskåp i källaren om den riskerar att översvämmas. Vi ser att en del gör det för att det hör till som husägare, inte för att man är särskilt klimatsmart. Men det är ju det man gör som är det viktiga.

Länsförsäkringars forskningsstiftelse har finansierat studien, som ska vara klar vid årsskiftet.


Relaterade sidor:/Related pages:

Kontakt

De här personerna ingick i forskningsprojektet:

Caroline Andersson, student
Lina Bellman, doktorand, CER
Sara Ekholm, doktorand, RCR
Katarina Giritli Nygren, docent, FGV
Olov Hemmingsson, doktorand, RCR
Karin Jarnkvist, lektor, FGV
Linda Kvarnlöf, postdoktor, RCR
Minna Lundgren, lektor, RCR
Sophie Kolmodin, student
Anna Olofsson, professor, RCR
Peter Öhman, professor, CER

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu