Befintlig forskning

Spara favorit 19 okt oktober 2017

På den här sidan får du en kortfattad beskrivning av olika delar som vi arbetar med.

Screening

Den första delen av projektet rör kartläggning av vårdbehov, utveckling och implementering av screening- och bedömningsprocedur, samt utvärdering av kulturanpassade instrument. Instrumentet the Refugee Health Screener (RHS, Hollifield et al., 2013; 2016) har utvecklats i USA och är anpassat för vissa flyktingpopulationer. Vi kommer att arbeta med kulturanpassade översättningar av instrumentet, samt med att utvärdera om instrumentet är ett tillfredsställande verktyg för att fånga upp individer som har behov av insatser samt om det kan differentiera olika nivåer av psykisk ohälsa.

Syftet med studien är att beskriva prevalens av olika typer (så som ångest, depression, traumareaktioner) samt svårighetsgrader av psykisk ohälsa  bland asylsökande flyktingar i regionen, samt att utvärdera om RHS kan användas som ett verktyg för att identifiera personer som lider av olika typer och nivåer av symptom. Vidare kommer demografiska faktorer att undersökas och översatta versioner ska valideras. Resultaten kommer även att ge en bild av åtgärder som olika grupper har behov av när det gäller stöd och behandling.

Progression och preliminära fynd

Utvärderingen genomfördes under dec16-april17 genom en enkät med olika instrument som mäter symptom på psykisk ohälsa, samt livskvalitet. Enkäten gavs via iPads och den fanns tillgänglig på sju olika språk (med ljudstöd på Arabiska, Dari, Farsi och Tigrinya, samt endast text på Somaliska, Engelska och Svenska). Projektpersonal åkte på en screeningturné till asylboenden och etablerade mötesplatser i länet. Våra tvåspråkiga medarbetare berättade om projektet, besvarade frågor och instruerade om hur deltagare skulle fylla i enkäten. Nästan 600 personer har deltagit i utvärderingen.

Det visade sig att många individer som fått uppehållstillstånd (UT) ännu inte blivit kommunplacerade. Dessa fanns därför kvar på asylboenden och utgjorde ca 25% av de som besvarade enkäten. Detta har möjliggjort en jämförelse med individer som inte fått UT (dvs asylsökande). Resultaten visade en generellt hög förekomst av symptom på psykisk ohälsa, men procentuellt var förekomsten av svåra symptom dubbelt så hög bland individer som inte fått UT än bland de som fått UT. Förekomst av olika symptom bland de som fått UT liknar resultat från tidigare studier. 

RHS visade sig även fånga upp psykiska ohälsotillstånd på ett tillfredsställande sätt och verkar kunna användas för särskilja olika nivåer av psykisk ohälsa. Genom att använda RHS kan hantering av psykiska ohälsotillstånd effektiviseras genom att individer hamnar rätt från början.

 

Födjupad bedömning

Arbetet rör genomförande och implementering av fördjupade bedömningar för individer som uppvisar risk för svåra ohälsotillstånd under screeningen. Bedömningsinstrument ska tas fram och bedömningsprocedur ska utarbetas.

Syftet med den fördjupade bedömningen är fånga upp individer som kan lida av problem som kräver specialicerade insatser. Bedömningarna kommer att utvärderas i förhållande till skattningar under screeningen.

Progression

Hittills har ca 15 pilotbedömningar genomförts i syfte att testa bedömningsproceduren. I ett nära samarbete med RJH har en struktur för screening, bedömning och remitteringsförfarande framarbetats. Personer som visar förhöjda symptomskattningar under screeningproceduren kommer att erbjudas att delta i höstens interventionsstudie. Individer som når symptomnivåer som indikerar svår psykisk ohälsa erbjuds dessutom en fördjupad bedömning inom RJH. Psykologer med praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation (PTP) vid RJH kommer att genomföra bedömningarna vid Asylhälsan.

Intervention

En preventiv intervention som baseras på utvärdering av screeningstudien kommer att utvecklas och utvärderas. Vi kommer att arbeta med att utforma interventionen, testa ut den, skriva behandlingsmanual och utvärdera effekter av deltagande. Enligt modellen ska studenter som läser psykologprogrammet få utbildning i interventionen. Studenter kommer sedan under handledning att genomföra intervention i grupp som en del av sin utbildning.

Interventionen syftar till att förebygga utveckling av svårare ohälsotillstånd samt att tillhandahålla något som många kan bli hjälpta av.

Progression

Screeningstudien visar att många lider av symptom på depression, ångest och posttraumatisk stress, som till stor del är situationsberoende. Det vill säga, många individer skulle antagligen kunna bli hjälpta av verktyg som kan förebygga symptom. Alla dessa tillstånd har även starka kopplingar till frågor om sömn. Interventionen har därför utformats som en kurs med tematräffar om sömn, nedstämdhet, oro och traumareaktioner. Kursen har många psykoedukativa inslag med information, råd, övningar och diskussion. Två pilotgrupper (en på arabiska och en på dari) har genomförts för att testa ut genomförande och procedur.

Interventionen ska utvärderas genom en behandlingsstudie som kommer att genomföras under hösten 2017. Två randomiserade kontrollerade studier, en på asylsökande vid asylboenden, och en på nyanlända vid arbetsförmedlingen. Då många individer som fått UT även uppvisade hög prevalens av symptom  kommer även nyanlända i etableringsprocessen att erbjudas screening samt deltagande i kurs.

Syftet med behandlingsstudien är att utvärdera effekter av deltagande i kursen. Kursen kommer att jämföras med grupper som får den allmänna kurs i hälsa som SKL utvecklat (Hälsostöd) för asylsökande, medan nyanlända kommer att ha en väntlistegrupp som jämförelse. Vi kommer även att undersöka vilka delar som deltagare upplever som meningsfulla och som bidrar till minskade besvär och ökad funktion.