Döda träd är fulla av liv

Det finns olika uppfattningar om av en skog är, och hur en frisk och fullt levande skog ser ut. En välskött och ”städad” skog är inte nödvändigtvis bäst om man vill ha en skog som sjuder av liv. Det berättar Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi, och Jennie Sandström, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.
– Föreställningen om att man ska ”sköta” skogen genom att till exempel ta bort död ved, är helt fel. En ”fin” skog, som ser ut som en pelarsal, är inte bra ur skogens, och alla dess invånares, egna perspektiv. Om man vill gynna många hotade arter bör man vara rädd om all typ av död ved. Döda träd är nämligen sprängfyllda av liv och oerhört viktiga för den biologiska mångfalden, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

Skogslandskapets roll

Under Miun Research Exhibitions utställning ”Människan i skogen, skogen i människan” vill de visa vad en skog egentligen är, bortom våra vanliga föreställningar. För skog kan vara så mycket mer än en ekonomisk resurs. För bortom de monetära värdena är den en passionshistoria, där livet myllrar och frodas på de mest oväntade ställen, och bidrar till naturskogens fantastiska flora och fauna.
– Mycket av de konflikter som finns kring skog grundar sig i att vi tänker helt olika saker när vi tänker på skog. Markägarna tänker att det växer upp ny skog när man avverkat. Men skogen är inte bara träden i den, det är bara en del av helheten. Det är summan av alla växter och djur som finns i skogen som är skogen, och det är inte säkert att de kan komma tillbaka om vi avverkar skogen. Så vi måste fundera över var gränserna går och vad vi vill att det svenska skogslandskapet ska fylla för roll i framtiden och hur vi kan bidra, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

Ett ekosystemskifte

Det som är mest alarmerande är att skövlingen av skogar med höga naturvärden går i en sådan rasande fart. För bara 200 år sedan såg skogarna helt annorlunda ut, men sedan industrialismens intåg har mycket förändrats, det har rent av blivit ett ekosystemskifte. Och det har skett extremt snabbt. Nu finns bara en smal rimpa naturskog kvar i fjällskogsområdet.
– Utdöendet av arter går snabbt nu. Och vi måste komma ihåg att en utrotad art ärt en art som aldrig kommer tillbaka. Många tror att man kan återställa det, men det går inte. Det finns nu alldeles för få skogar med låg grad av mänsklig påverkan, och de skogarna är fantastiska och har ett egenvärde. De erbjuder också mänskligheten otroligt mycket, säger Jennie Sandström.

Liv är beroende av död

Tidsperspektivet och den höga ålder som träd kan uppnå, är något som hon är djupt fascinerad av.
– Det är otroligt häftigt att ett träd kan bli så gammalt som 600 år, och att man via årsringarna kan ”ta ” på ett speciellt år, säger Jennie Sandström.

Något som inte många känner till är att död ved faktiskt innehåller mer liv än ett levande träd. Det en stor anledning till att brukade skogar urholkar mångfalden, eftersom död ved inte värdesätts särskilt mycket i det moderna skogsbruket.
– Död ved är den största bristen i brukad skog, och det finns så mycket att berätta om den. Det finns många intressenter i skogen idag, men det finns inte så många röster som höjs för att till exempel skydda utrotningshotade vedsvampar och vedlevande insekter, som är beroende av död skog, säger hon.

Bengt-Gunnar Jonsson håller med.
– Det går inte att bruka alla marker med dagens metoder och samtidigt klara av att behålla naturvärdena. Om man tror det då är man illa ute. Vi är inte emot skogsbruk, men det betyder inte att det inte finns konflikter. Det finns många värden som man behöver värna.