Så kan svensk bostadspolitik bidra till social hållbarhet

Spara favorit 3 maj maj 2018

– Bostadspolitik är en seriös fråga och som ett seriöst parti måste man kunna säga att vi tar det här på allvar. Det säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Och han har flera förslag på hur man kan göra för att skapa en socialt hållbar samhällsplanering.

Det går bra för Sverige. Räntan är rekordlåg och hushållens sparande ligger i topp. Att Hans Lind får mothugg när han sticker ut hakan och hävdar att det behövs en bostadskrasch för att skapa en hållbar marknad är därför kanske inte så konstigt.

– Och jag kan hålla med om att sannolikheten för att det ska bli en bostadskrasch är ganska liten, vi har en bra ekonomi. Men vi måste aktivt tillföra bostäder som är billiga, prisbilden vi har i dag är inte hållbar.

Så är det bara, säger han. Därför är han inte rädd att dra situationen till sin spets och lägga fram scenarier för hur man skapar en social hållbar samhällsplanering. En bostadskrasch skulle kunna vara ett sådant, om än osannolikt, scenario.

Politikerna famlar

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare vid KTH men numera pensionär, agerar ofta som sakkunnig kring frågor kring samhällsplanering och bostadspolitik. Han är knuten till forskningscentret CER (Centrum för forskning om ekonomiska relationer) vid Mittuniversitetet, där han är affilierad och biträdande handledare till en doktorand.

Man ser behovet och problemet, att allt fler hamnar hos socialen, men man famlar och är rädd att göra fel.

Han bor själv i ett radhus i Farsta utanför Stockholm. När radhusen byggdes på 60-70-talet hade kommunen ett sätt att bygga dem på som gjorde att priserna blev lägre – de som ville köpa kunde avsätta en helg i månaden under ett år för att vara med och bygga husen. I dag finns det inga sådana projekt.

– Man vet inte hur man ska göra. Jag uppfattar att det är så, både när jag pratar med politiska partier och kommuner. Man ser behovet och problemet, att allt fler hamnar hos socialen, men man famlar och är rädd att göra fel. Det som måste komma ut ur en politisk diskussion är att det här är ett jätteproblem som får konsekvenser.

I dag får allt fler problem att hitta en bostad till ett vettigt pris. Köerna till hyresrätter är långa och har man en anmärkning eller tjänar för dåligt kanske man blir bortsorterad direkt. Har man de rätta kontakterna är det inget större problem att hitta en bostad men har man inte det, ja då kan det bli svårt. För att få ta lån till en bostad krävs en insats och har du inte en mycket stark ekonomi kan du inte få ihop kontantinsats och du kommer inte att passera bankens kreditprövning.

– Politiskt måste man prioritera det här högt. Det finns ingen klar lösning, man måste experimentera. Det är i dag upp till varje kommun att göra någonting, men staten måste sätta mer press på kommunerna för att det ska hända något.

Förslag på lösningar

I en rapport till Stockholms kommun, som Hans Lind skrivit tillsammans med Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap, på uppdrag av Stockholms Stads Hållbarhetskommission, ger de flera förslag på åtgärder.

Ett förslag går ut på att när kommunerna bygger nytt, vare sig det gäller villor, flerfamiljshus, bostadsrätter eller hyresrätter, så bygger man bostäder med högre standard och bostäder med lägre standard, så kallade ”basbostäder”. På sätt inkluderas hushåll som bara kan eller vill lägga lite pengar på sin bostad.

– Det vi säger är att när man bygger nytt så måste man bygga blandat. I varje projekt måste man tänka att det ska finnas något dyrare och något billigare. Det här är inte ett stockholmsproblem, det här går att tillämpa, och behöver tillämpas, på alla större orter.

Ett annat förslag som läggs i rapporten är det som i andra länder kallas för ”affordable housing”. Kortfattat går det ut på att vissa lägenheter i ett nybyggnadsprojekt har en hyra eller ett pris som är under marknadsnivå. De bostäder som åsätts en lägre hyra eller ett lägre pris kan sedan fördelas efter särskilda kriterier, som att till exempel hushållets inkomst är lägre än genomsnittet.

Rapporten, som fått namnet ”Socialt hållbar bostadsförsörjning i Stockholms stad – tänkbara strategier”, offentliggörs av Stockholms kommun i början av maj. Det har tagit tid, och Hans Lind tolkar det som att de helt enkelt inte kan bestämma sig för hur de vill göra.

– Följer kommunen våra förslag, och ställer högre sociala krav på de som bygger, så sjunker marknadsvärdet. Om det då är kommunen som äger marken så innebär det att kommunen förlorar intäkter – och för en kommun som Stockholm handlar det om många miljoner. Men kommunerna måste inse att vill man ha en mer social hållbar stad så måste det få kosta.

För mig handlar social hållbarhet om att vi ska planera på ett sådant sätt att alla har en chans

Hans Lind ser inte frågan om bostadspolitiken och en hållbar samhällsplanering som en prioriterad valfråga. De allra flesta har en bra bostadssituation, det är en liten del av befolkningen som har problem med att hitta bostäder. Hans Lind ser det mer som att bostadsproblematiken är ett socialt problem, och det ska de politiska partierna ta på allvar säger han. När han tar upp frågan i debatter och möten säger partiföreträdarna att frågan ska tas upp efter valet.

– För mig handlar social hållbarhet om att vi ska planera på ett sådant sätt att alla har en chans. Det finns stora inkomstskillnader och så är det, men även de med små inkomster ska kunna leva i staden. Vi vill inte ha stora klyftor.

Hans Lind flyttade in i sitt radhus i mitten av 90-talet. Huset är i dag värderat väldigt mycket högre än vad han själv tycker är rimligt – ur ett bostadspolitiskt hållbarhetsperspektiv.


Relaterade sidor:

Hans Lind

Hans Lind

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och knuten till forskningscentret Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER).

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu