Nätverket Framtidens medietider

Spara favorit 5 nov november 2013

Nätverket Framtidens medietider

Det svenska mediesystemet har sedan 20-talet år tillbaka förändrats i grunden. Dagspress och public service i TV och radio utmanas av kommersiella radio- och tv-kanaler, dagliga gratistidningar och inte minst av mångfalden av medieformer på internet. Frågan är vad medielandskapets förändring får för konsekvenser för den svenska offentligheten?

Syftet med forskningsnätverket Framtidens medietider är att medieforskare ska kunna mötas över disciplingränserna. Drivkrafterna för förändringen är många, och varje disciplin tenderar att lägga störst vikt vid ”sin” drivkraft, vare sig ekonomi, teknik eller journalistik. Vilka konsekvenserna av förändringen blir är svårare att säga, men genom att låta forskare från olika ämnen mötas kan vi komma en bra bit på väg i kunskapsbildningen. Det första som behöver diskuteras och identifieras är vilka som är de viktigaste framtidsfrågorna av idag och för det andra att försöka skapa plattformar för framtida forskningsprojekt för att bättre förstå den komplexa medievärlden.
Konkreta frågor som är aktuella att diskutera är exempelvis mediernas roll i vår vardag, mediernas produktionsprocesser, relationen mellan traditionella medier och sociala medier, ekonomiska konsekvenser av det förändrade landskapet och den politiska opinionsbildningen.

Diskussionen ska föras genom en serie om sex seminarier på olika platser i landet där ett 20-tal forskare från olika discipliner och lärosäten deltar. Nätverket finansieras genom Riksbankens Jubileumsfond under åren 2010-2012 och projektansvariga är Gunnar Nygren, Södertörns högskola, samt Ingela Wadbring, Mittuniversitetet.


Nätverkets medlemmar är följande:

Ester Appelgren, lektor vid Institutionen för kommunikation, medier och IT vid Södertörns högskola.

Annika Bergström, docent vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet

Leif Dahlberg, universitetslektor vid School of Computer Science and Communication vid KTH i Stockholm.

Nils Enlund, professor vid Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH i Stockholm.

Ulrika Facht, ansvarig för medieutveckling och mediestatistik på Nordicom-Sverige.

Olle Findahl, professor och forskningsledare för World Internet Institute.

Patrik Hernwall, docent vid Institutionen för kommunikation, medier och IT vid Södertörns högskola.

Carina Ihlström Eriksson, docent i informatik och prorektor vid Högskolan i Halmstad.

Anna-Maria Jönsson, docent vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Södertörns högskola.

Michael Karlsson, docent vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstad universitet.

Torbjörn von Krogh, doktorand vid Institutionen för informationsteknologi och medier vid Mittuniversitetet i Sundsvall och föreståndare för Institutet för mediestuder i Stockholm.

Sara Leckner, lektor vid Avdelningen för medieteknik, Centrum för teknikstudier vid Malmö högskola.

Stefan Melesko, docent vid Media Management and Transformation Centre vid Jönköpings internationella handelshögskola.

Lars Nord, professor vid Institutionen för informationsteknologi och medier vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Gunnar Nygren, docent vid Institutionen för kommunikation, medier och IT vid Södertörns högskola.

Mart Ots, universitetslektor vid Institutionen för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.  

Kristina Riegert, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Ingela Wadbring, professor vid Institutionen för informationsteknologi och medier vid Mittuniversitetet.

Richard Wahlund, professor vid Institutionen för marknadsföring och strategi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inriktad på reklam och marknadsföring.

Erik Wilberg, docent vid Handelshögskolan BI i Drammen/Oslo, Norge.

Nina Wormbs, docent i teknik och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.