När demokratin hotas – kan hyperlokala medier fylla de svarta hålen på mediekartan?

Spara favorit 12 apr april 2018

Under åren 2004-2014 lades cirka 100 lokalredaktioner ner i Sverige och svarta hål skapades på mediakartan. Forskaren Lottie Jangdal studerar hur hyperlokala nyhetsmedier kan fylla hålen, och om de har ett demokratiskt värde. Forskningen finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.

Samtidigt som lokalredaktioner har lagts ner på löpande band blir medieföretagen större och mer centraliserade. Lottie Jangdal, adjunkt vid Mittuniversitetets journalistprogram och forskare vid DEMICOM, har tillsammans med Elisabeth Stúr och Asta Cepaite fått fyra miljoner kronor från Kampradstiftelsen för ett treårigt forskningsprojekt. I projektet tittar de på hur medielandskapet ser ut i centraliseringarnas och omorganisationernas tidsålder.

– En sådan här studie har aldrig gjorts i Sverige tidigare. Vi vill se hur entreprenörskompetensen på landsbygden kan hjälpa medieindustrin, och vad som händer på de ställen där det har blivit svarta hål, så kallad medieskugga, säger Lottie Jangdal.

De började med att hitta de hyperlokala medierna. Kravet för att kunna studeras var att de skulle vara digitala, alltså finnas på nätet eller som till exempel en app, vara oberoende och ha ett nyhetsfokus. De hittade 75 stycken.

Om de inte bevakar viktiga frågor så följer de inte sitt uppdrag ur ett journalistiskt perspektiv.

Nästa steg var att kartlägga var i landet de hyperlokala siterna finns.
– Ur befolkningsperspektiv är det intressant att se hur många hyperlokala medier som finns var. Ligger de utanför storstadsområdena? Om de främst finns i storstäderna, fyller de då en funktion? Där finns ju redan de etablerade medierna.

Enligt jordbruksverket finns fyra sätt att definiera kommuner ur ett befolkningstäthetperspektiv: Storstad, stad, landsbygd och glesbygd. Av Sveriges 290 kommuner är 164 landsbygdskommuner, 33 definieras som glesbygd, 47 som stadsområden och 47 som storstadsområden. En tredjedel av befolkningen bor på landsbygden.

Innehållet ska studeras

Av de 75 hyperlokala medier som Lottie Jangdal och hennes forskarkollegor kunnat definiera så finns fyra stycken i glesbygdskommuner. 22 ligger i landsbygd.

Majoriteten av de hyperlokala medierna finns alltså i delar av landet som är tätbefolkade och där etablerade medier finns. Lidingösidan och Frilagt Hässleholm är exempel på hyperlokala medier som verkar i områden där även andra medieaktörer har nyhetsbevakning.

Frågan är alltså om de hyperlokala medierna kan täcka de svarta hålen. Den frågan verkar vara lite mer komplex än vad man kan tro.

– Som vi ser det är det inte så superintressant om medierna ligger i glesbygd eller i landsbygd. Det som är intressant är hur det ser ut med annan medial bevakning i den kommun där de är lokaliserade, säger Lottie Jangdal.


Glesbygd eller landsbygd? Inte superintressant, det finns andra frågor som är mer intressanta.

Lottie har delat upp de 75 medierna i tre kluster: Låg närvaro – där det finns ett eller två andra nyhetskontor, Medel medienärvaro, där det finns tre till sju andra medieaktörer och Hög närvaro, där det finns åtta eller fler andra mediekontor. Ur varje kluster har de slumpvis valt ut tio medier, som de i vår ska granska närmare. När de nu har kartlagt hur många hyperlokala medier som finns, och var de geografiskt befinner sig, ska forskarna börja kolla på vad de faktiskt innehåller. 

Det journalistiska uppdraget

För att ett medie ska ha ett demokratiskt värde måste vissa kriterier uppfyllas. Journalistiken ska granska, informera och ha ett forum för debatt. Det kan hända att det finns ett hyperlokalt mediekontor i en kommun, men om mediet till exempel inte bevakar beslut som tas i kommunfullmäktige och invånarna inte informeras om vad som händer, så kanske de heller inte fyller ett demokratiskt värde.

– Om de inte bevakar viktiga frågor så följer de inte sitt uppdrag ur ett journalistiskt perspektiv. Har de då ett demokratiskt värde, det är det jag är ute efter, konstaterar Lottie Jangdal.

Medierna kan absolut fylla ett annat värde, menar hon. Att knyta ihop bygden, värna om det nära, informera om vad som händer i närområdet kan absolut ha ett värde i sig.

– Det kan vara ett fåtal som tar det demokratiska uppdraget på allvar, men det får vi se nu.

Innehållsanalysen av de utvalda medierna har redan börjat. Vecka tio samlades artiklar in varje dag, hela veckan. Vecka 26, samma vecka som valet, samalde Lottie in artiklar igen. Cirka 1 200 artiklar kommer att analyseras och kategoriseras sammanlagt utifrån ämne, vilka som får komma till tals, genusperspektiv, källor och politisk representation.



– Det ska bli riktigt intressant att göra jämförelsen. Är det bra bevakning året runt, eller skärpte de sig vid valet? Har medierna i glesbygd en annan slags bevakning än de i storstäderna? Ingen har tidigare tittat på vad de hyperlokala medierna i Sverige faktiskt publicerar, säger Lottie Jangdal.

Under hösten och vintern kommer Lottie och hennes två kollegor i projektgruppen, Elisabeth Stúr och Asta Cepaite, dessutom att studera publikens uppfattningar om hyperlokala medier. De använder sig av aktionsforskning som metod, och har redan gjort en omgång med fokusgrupper.

Hyperlokala medier i framtiden

En studie från Södertörns högskola, där det gjorts en mätning av lokala nyhetskontor, visar att förekomsten av hyperlokala medier ökar stadigt. Samtidigt saknar var fjärde svensk kommun en nyhetsredaktion.

ett viktigt fokus för oss, är hur man kan få landsbygden att leva

I takt med att medielandskapet förändras finns det anledningar att tro att ännu fler hyperlokala medier kommer att startas.

Lottie Jangdal hoppas att hennes forskning kommer kunna bidra med viktig information.

– Förhoppningen är att vi kan bidra med information till de som vill starta hyperlokala medier, do´s and dont´s och vad man ska tänka på. Det kan vara viktigt för journalistutbildningen och vår forskning kan vara viktig ur ett finansieringsperspektiv, hur får man de här medierna att överleva.

 
Lottie Jangdal forskar om hyperlokala medier och dess demokratiska roll.

Familjen Kamprads stiftelse har bildats genom donationer av Ingvar Kamprad, Inter IKEA Group och Ikano. Syftet med stiftelsen är att stödja och stimulera regionala forsknings- och utbildningsprojekt.

– Det vi fick pengar för, och det som är ett viktigt fokus för oss, är hur man kan få landsbygden att leva. Oberoende medier kan lyfta sin bygd och eftersom det nu har visat sig att det finns relativt få hyperlokala medier i glesbygd och landsbygd så kanske det är ännu viktigare att hitta de bra exemplen där. Så de blir fler, säger Lottie Jangdal.

 


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu