Har du hört? Nu kommer en bok om rykten

Spara favorit 8 maj maj 2018
Ryktet är inte alltid av ondo, men rena felaktigheter kan de leda till i det närmaste panikartade situationer.

Fejkade nyheter, illvilliga viskningar och spridning av information i flera kanaler. Vad är sant och vad är falskt? Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid DEMICOM, skriver en bok om rykten.

– Rykten har omgärdat människor i alla tider. De börjar ofta med termen ”har du hört att…” och i stort sett alla människor är intresserade, för ibland är ryktena faktiskt sanna.

Det säger Lars Nord, vars bok om rykten finansieras av MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Myndigheten har bland annat som uppgift att utveckla samhällets förmåga att hantera kriser, och vad gäller rykten har de en tendens att uppstå vid just kriser.

– Rykten kan behövas också, som en slags säkerhetsventil. Om det inte fanns rykten skulle det betyda att samhället var totalitärt, så det är sunt att det finns ytor för ryktesspridning. Alla rykten är inte av ondo, säger Lars Nord.

Exempel på ryktesspridning

Ofta har rykten som sprids kollektivt det gemensamt att de uppstår vid en dramatisk händelse. På ett sätt handlar det om att försöka förstå vad som har hänt.

När Estonia sjönk 1994 uppstod snabbt rykten om att det funnits bomber ombord, eller att det ska ha funnits saker i lasten som gjort att färjan förliste. Istället var det bogvisiret som lossnat som gjorde att färjan sjönk.

Vid finanskrisen 2008 gick det rykten om att pengar skulle kunna försvinna från bankkonton. Något som inte stämde, men det finns ändå exempel på äldre människor som gick till banken och tog ut sina pengar i kontanter.

– Det är ju så klart en farlig situation för dem, med tanke på rånrisken. Men det visar på den oro som följer i en kris, säger Lars Nord.

Vid terrorattacken i Stockholm för drygt ett år sedan började flera rykten florera snabbt efter att lastbilen kraschat mot Åhléns fasad. Uppgifter om att lastbilen skulle ha haft två förare, att det utbrutit skottlossning vid Fridhemsplan och vid Centralen spreds i både traditionella och sociala medier. Inget av det visade sig dock stämma.

– Problemet, eller utmaningen, med rykten är att de kan leda till närmast panikartade situationer. Om det är onda krafter som sprider rykten av ren illvilja så kan det skapa stora samhällsstörningar.

 Så vad kan man göra?

Kapitlet som handlar om vad man kan göra mot ryktesspridning har varit det svåraste att skriva, menar Lars Nord. Samtidigt säger han att det finns flera recept på hur man kan gå i motoffensiv.

– Man måste vara snabb på att bemöta. Man måste vara tydlig. Man måste vara snabb med att komma ut med information och man måste kunna bekräfta vad som är sant eller inte. Men det är svårt.

Vid skolattacken i Trollhättan 2015, där en ung man angrep lärare och elever med svärd, möttes den informationsansvarige polisen som kom till platsen av ett då relativt nytt dilemma. Redan när polisen kom till platsen hade det spridits bilder av en viss person i sociala medier. 

–  När information sprids så snabbt så fungerar det ju inte med att kalla till en presskonferens några timmar senare, säger Lars Nord.

– I vissa lägen kan man inte vara snabb, i andra är det problematiskt om man är för snabb.

Han menar att det handlar om resurser och om att uppgradera kommunikationsfrågorna om man effektivt ska motarbeta ryktesspridning.   

Rykten i valrörelsen

I en valrörelse används rykten ofta till att misskreditera en motståndare. Jämfört med andra länder har valrörelserna i Sverige varit ganska förskonade från illvillig ryktesspridning, men det finns exempel här också. 2006 spreds ett rykte om att Fredrik Reinfeldt betalade för svart arbetskraft i hemmet. Ryktet, som det inte hittades fog för, visade sig komma från en anställd hos socialdemokraterna och denne fick sparken.

– Sprider man falska rykten kan man lida en stor opinionsmässig förlust, det har visat sig klart och tydligt. De gick för långt, helt enkelt.

Mitt under almedalsveckan 2010 avgick dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin efter att det ryktats att han köps sex av prostituerade.

– Det är väl ingen som vet, förutom han själv, att det stämmer, men han valde att avgå direkt ändå. I de flesta fall försöker man bemöta rykten, men i det här fallet ansåg han kanske att det skulle göra partiet större skada om han stannade än om han gick, säger Lars Nord.

I den senaste amerikanska valrörelsen myntade Donald Trump begreppet ”fake news”, vilket handlade om att CNN publicerat nyheter som han inte gillade.

– Det är ett elände att han sa det där, det fick ett enormt genomslag. Men att medierna skulle ha en dold agenda och sprida nyheter som inte är sanna stämmer ju så klart inte.

Det finns ingen anledning att inte lita på etablerade nyheters trovärdighet, menar Lars Nord. Men samtidigt finns det all anledning att själv faktakolla och källkritiskt granska de budskap man tar emot. Kommer avsändaren till exempel från traditionella eller sociala medier?

– Digitaliseringen ger en möjlighet att faktakolla själv på ett sätt som inte fanns förr. Använd vanligt sunt förnuft, säger Lars Nord.

Boken om rykten planeras vara klar under 2018. Gary Fine, en ledande ryktesforskare från Chicago, ska skriva ett efterord i boken.   

Fakta

På hemsidan faktiskt.se samlas faktakollade påståenden inom samhällsdebatten. Sidan, som arbetar för en källkritisk diskussion och en konstruktiv samhällsdebatt, är ett samarbete mellan några av Sveriges största redaktioner: SvD, SR, SVT, DN och KIT.


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu