I forskningsprojektet Blåsfiber har forskare tillsammans med fiberindustrin studerat vilken typ av design på fiberdukter som ger längst blåsavstånd. Nu är när projektet avslutas har forskarna kommit fram till en design med potential att förbättra blåsavståndet vid fiberinstallation

JohanPersson_Blåsfiber16x9.jpg
Johan Persson, forskare i projektet blåsfiber, har gjort simuleringar med olika fiberdukter.

- Våra simuleringar visar vilken typ av design på fiberdukter som är mest effektiv för fiberblåsning och på vis kan arbetet med fiberinstallationer bli mer kostnadseffektivt, säger Kent Bertilsson ledare för projektet Blåsfiber. 

När fiber installeras till en fastighet grävs först själva fiberdukten (röret som fiber ska ligga i) ner under mark och ansluts från fastigheten till en brunn eller kopplingsskåp. Därefter blåses fibern genom fiberdukten med tryckluft. Idag upplever fiberinstallatörer en stor variation av hur långt det går att blåsa en fiber genom fiberdukten. Det är många olika parametrar som påverkar blåsavståndet, allt ifrån hur tjock fiberdukten är, hur stor statisk elektricitet som byggs upp, fiberns styvhet med mera.

I forskningsprojektet Blåsfiber som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling har Mittuniversitetets forskare Johan Persson undersökt, med hjälp av datorsimuleringar och beräkningar, vilken design av själva fiberdukten som ger bäst effekt på hur långt en fiber går att blåsa.

- Med hjälp av simuleringar kan vi detektera väldigt små förändringar, i millinewton, vilket är svårt att uppmäta i verkligheten där det dessutom finns brus som stör jämförelsen. Tack vare simuleringarna har vi här kunnat utvärdera hur utformningen av olika dukter påverkar blåslängden, säger Johan Persson.

Johan håller i två olika modeller av fiberdukter som använts i testerna. En svart med räfflad insida och en organge med slät insida.

I simuleringarna har två huvudtyper av dukter testats. En med slät insida och en där insidan är räfflad längs med röret. Simuleringen visar att fiberdukten med räfflad insida ger en positiv effekt på blåslängden. Räfflorna fungerar som stödpunkten för fibern som tvingas mot centrum av dukten och på så vis når den längre vid fiberblåsning. De rillade dukterna hade även en finare ytstruktur som påverkade resultatet positivt.

CFD-bild. Färgen är luftens hastighet, hålet i mitten är en fiber och utanför finns en duct som inte syns.

 

Vill du veta mer?

Resultaten från simuleringarna finns att läsa i den publicerade forskningsartikeln ”Geometrical Optimization of Jetting Duct” av Johan Persson, Kent Bertilsson och Johan Sidén.

Forskningsprojektet Blåsfiber finansieras av Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Created by Christine Grafström

Contact

Johan Persson

Forskare|Researcher

010-142 78 94

Kent Bertilsson

Studierektor|Studierektor

010-142 89 15

Johan Sidén

Universitetslektor

010-142 84 88