4. Sprickor, öppningar och krackeleringar – Nya perspektiv på arbetsmiljö

Spara favorit

De förändringar som kännetecknar dagens arbetsliv beskrivs ofta i termer av flexibilisering, globalisering och effektivisering. Detta kan i sig betraktas som en sedan länge rådande ordning även om dessa aspekter är sådant som ofta görs till kännetecken för det så kallade "nya arbetslivet".

Det går att ifrågasätta vad i detta som är nytt, men det kan dock inte avfärdas bara som en retorisk figur. Till exempel innefattar det nya typer av exploatering av arbetskraft. För arbetslivsforskningens del betyder det att på nytt teoretisera och analysera relationen mellan kön och arbete. I takt med arbetslivets förändring har inte arbetsmiljöområdet utvecklats i motsvarande grad.

Många av de rådande teorierna och metoderna utvecklades utifrån studier av manliga industriarbetare under 1960- och 70-talet. Med denna session vill vi därför ta ett steg mot en Arbetsmiljö(forskning) 2.0 och problematisera följande problemställningar under temat arbetsmiljö och genus:

  • Vad innebär "flexibilisering" och "effektivisering" i en viss rumslig och tidslig kontext? Vad innebär till exempel arbetsmiljöansvar när ägar- och anställningsförhållanden förändras? Vad innebär det att studera detta med genusperspektiv?
  • Vilka nytag (teoretiskt och metodologiskt) måste göras från forskningens sida för att bemöta arbetslivsförändringar som de faktiskt ser ut? Vad kan t.ex. genusforskning och intersektionella perspektiv bidra med?
  • Hur kan arbetsmiljöbegreppet undersökas, förstås och utvecklas på nya sätt?
  • Vad betyder begrepp som jämställdhet och genus i arbetsmiljöarbete och vilka hinder och möjligheter finns det för att uppnå jämställda arbetsmiljöer idag?

Angelika Sjöstedt Landén, Gunilla Olofsdotter & Malin Bolin