Kvalitetsteknik - ett seriöst forskningsområde?

Spara favorit 19 jun juni 2019

Efter att ha gått igenom över 11 000 akademiska publiceringar som gjorts under 40 år ställer sig forskaren Daniel Carnerud frågan: Är kvalitetsforskning något seriöst eller är det bara akademisk humbug?

– De flesta av oss bedömer dagligen kvaliteten på allt från bilen, arbetsplatsen, lunchen, förskolan, vården och tv-tablån. De flesta av oss tycker nog också att hög kvalitet är något bra. Men gör det egentligen kvalitet till ett riktigt forskningsområde? undrar Daniel Carnerud.

Daniel Carnerud presenterade sin doktorsavhandling vid Mittuniversitetet fredag 14 juni. Avhandlingen går igenom över 11.000 akademiska publiceringar som gjorts under 40 år och tydliga mönster framträder. Avhandlingen visar att intresset för kvalitet avtog under mitten av 90-talet då forskningsaktiviteten minskade och tidskrifter lades ner. Men, den negativa trenden stannade upp och sedan 15 år tillbaka är ämnet väletablerat, vilket speglas i högt rankade akademiska tidskrifter liksom en mängd etablerade forskningskonferenser.

– Det är spännande att se hur trender kommer och går inom kvalitetsforskningen, men framförallt är det kul att tydligt se hur ämnet gick in i en mognadsfas i början av 2000-talet efter att ha varit lite hajpat och trendigt under 80- och 90-talet, menar Daniel Carnerud.

I sin avhandling konstaterar Daniel Carnerud att forskningen har kretsat kring tre områden. Ytterligheterna i forskningen handlar om så kallad styrningskvalitet och brukarkvalitet. Mitt emellan dessa forskningsområden står medelvägskvalitet där man försöker jämka samman det interna och externa perspektivet i en helhet, tex. genom ISO-system och kvalitetspris.

– Styrningskvalitet handlar om strukturer som ledare, chefer och befattningshavare jobbar med och som inte är direkt påtagligt för personer utanför organisationen. Brukarkvalitet är det som slutkonsumenten upplever, till exempel när bilen krånglar, maten på restaurangen smakar illa eller när priset för kanelbullen på konditoriet är helt orimligt högt, säger han.

– Avhandlingen är unik i sitt slag eftersom den använder en modern metod, text mining, för att studera kvalitetsteknikens utveckling över tid. Resultaten påvisar möjligheterna i det många kallar ”big data”. Men framförallt är avhandlingen intressant eftersom den identifierar kvalitetsparadigmets hörnstenar och trender de senaste 30 åren, säger Ton van der Wiele, professor i kvalitetsteknik vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam och opponent vid disputationen.


Daniel Carnerud (till vänster) tackar sin opponent, professor Ton van der Wiele.

Resultaten i de studier som Daniel Carnerud bedrivit visar på vikten av långsiktigt tänkande för att kvalitetsarbetet verkligen ska bära frukt. Kvalitetsarbetet kräver tid, uthållighet och envishet för att nå sin fulla potential och den ekvationen går inte alltid ihop i dagens samhälle. Han höjer också ett varningens finger inför framtiden.

– Det finns en risk att spänningen mellan styrningskvalitet och brukarkvalitet sliter isär kvalitetsområdet i två separata grenar, vilket på sikt riskerar att undergräva hela forskningsfältet, säger Daniel Carnerud.

Ingela Bäckström, professor i kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet och den som handlett arbetet konstaterar avslutningsvis:

– Det är väldigt kul att nu ha vetenskapligt belägg för att kvalitetsteknik är ett etablerat forskningsområde. Vi som arbetat inom ämnet får ibland frågan om det verkligen är forskning vi håller på med eller bara någon finare form av konsultverksamhet? Nu kan vi påvisa både djupet av forskningen liksom kontinuiteten.

Kontaktperson:
Daniel Carnerud, 0735-24 49 00, daniel.carnerud@miun.se

 

Läs mer

Kvalitetsteknik

Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.