Nyttan med digital teknikinformation i fokus i ny avhandling

Varje gång ett företag investerar mångmiljonbelopp i nya maskiner så är det tack vare korrekt teknikinformation som maskinen faktiskt levererar den nytta som avses. Doktorand Karin Ahlin vill avliva några myter i sin avhandling.

15243605-metal-melting-factory.jpg
Digital teknikinformation är en del av vardagen inom i stort sett alla branscher, till exempel i form av produktbeskrivningar, skötselråd, säkerhetsdatablad eller utbildningsmaterial. Foto: Mostphotos.

− Om man, som jag, är verksam inom det här området får man ganska ofta höra att det inte går att beskriva nyttan av teknikinformation med mätetal, att det helt enkelt rör sig om något omätbart. Det är fel, säger Karin Ahlin, doktorand i data- och systemvetenskap vid Mittuniversitetet.

Torsdagen den 10 september försvarar hon sin avhandling med titeln ”Benefits of Digital Technical Information”. Avhandlingen baseras på studier vid fem organisationer i svensk och amerikansk kontext.

I avhandlingen visar Karin Ahlin att nyttan av digital teknikinformation (DTI) går att mäta, allt beroende på vad det är för beslutsunderlag som behövs. Teknikinformation skapar olika interna nyttor, som till exempel ett gemensamt språk mellan medarbetare vilket skapar effektivitet i en organisation. Att beskriva nyttor är ett sätt att formalisera det som teknikinformation tillför, vilket ofta används för beslutsfattande eller kommunikation av chefer på olika nivåer.

Trots dess vardagliga användning är statusen på DTI låg och detsamma gäller de som arbetar med den.

− Men, det här är viktiga frågor och ett viktigt område. När en arbetsgivare vill säkerställa att man har gjort vad som förväntas och krävs för att undvika en arbetsplatsolycka är det teknikinformation som ger vägledning i form av utbildningsmaterial, säkerhetsdatablad eller beskrivningar av kemiska ämnen, säger Karin Ahlin.

Resultatet av forskningen visar att organisationens interna nytta av DTI ofta uppstår när den produceras och att det fortgår under hela produktens livstid samt att den ofta skapas för en enskild produkt och sedan aggregeras för hela produktlinjer eller alla produkter. Vad det gäller nyttorna visar forskningen från de fem organisationerna att det finns nyttor som uppstår i samtliga organisationer, t ex ett gemensamt språk baserat på DTI, samt att nyttorna även reflekterar organisationens specifika tillverkningsprocess.

Här finner du mer information om disputationen.

Kontaktperson:
Karin Ahlin, doktorand i data- och systemvetenskap vid Mittuniversitetet, karin.ahlin@miun.se, 010-142 89 51