Hur påverkas miljörörelsen och vi själva av kraften i ekopoesi?

Ons 17 okt 2018 09:33

Kan poesi få oss att tänka på ett nytt sätt kring ekologiska frågor? Det är en av frågeställningarna som lyfts i en ny bok om den nya vågen av ekologiskt inriktad poesi, ekopoesi. Peter Degerman har skrivit ”Tala för det gröna i lövet – ekopoesi som estetik och aktivism”.

Bokomslag Peter Degerman
Peter Degermans bok ges ut av Ellerströms förlag.

– Jag ville undersöka vilka möjligheter som poesin för med sig när det gäller att behandla dagens angelägna miljöfrågor. Hur ser den ut, den poesi som de senaste trettio åren behandlat dessa frågor, och hur förhåller den sig till de miljörörelser som sedan 70-talet haft allt större inflytande på den politiska agendan? Det säger Peter Degerman, lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet.

Begreppet ekopoesi har de senaste åren kommit att bli alltmer etablerat. Det har bland annat märkts i form av ett antal poeter som publicerat diktsamlingar som kan sägas ha kategoriserats som just ekopoeter. I korthet handlar boken om de särskilda möjligheter att behandla brännande miljöfrågor som poesin erbjuder. Boken följer den så kallade ekopoesin från dess framväxt på den amerikanska västkusten på 70-talet till dagens experimentella nordiska poesi.

– Inför avgörande frågor om liv och död, när inga andra ord tycks räcka till, har människor alltid vänt sig till poesin. Frågor om klimatet, om jordens resurser, om människosläktets framtid, kan och bör hanteras av den naturvetenskapliga forskningen, men kanske måste vi sedan vända oss till poesin för att verkligen kunna omfatta dessa frågor. Att den varma sommaren beror på den globala uppvärmningen kan vi förstå rent intellektuellt, men hur hanterar vi den så kallade ”klimatångest” som följer i dess spår? säger han.

Boken ”Tala för det gröna i lövet – ekopoesi som estetik och aktivism” ges ut av Ellerströms förlag som också skriver att Peter Degerman ”genom att följa det ekokritiska forskningsfältets utveckling från 70-talet och framåt drar paralleller mellan den framväxande miljöaktivistiska rörelsen och de estetiska traditionerna från romantiken, över beat-poesin, fram till dagens posthumanism och språkmaterialism.”

– Jag är lockad och intresserad av tanken på om det går att slå fast om man faktiskt kan läsa på ett ekopoetiskt sätt. Givetvis är det också stimulerande att fundera kring om poesi bär på sådan kraft att den kan få oss att tänka på ett nytt sätt kring ekologiska frågor, säger Peter Degerman.

Kontaktperson:
Peter Degerman, lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet, peter.degerman@miun.se, 010-142 81 76


Rekommenderat:

Sidan uppdaterades 2018-10-17