Arbetsmigration blir ett sätt att ta makten över sin livssituation

Eftersom Norge ligger nära Sverige, inte bara geografiskt utan även språkligt och kulturellt, är barriären till att arbetsmigrera relativt låg.

– Det är svårt att få fram exakta siffror på hur många som väljer att ta ett tillfälligt jobb i Norge, men det rör sig om tusental. De sjuksköterskor som vi intervjuat refererar till bättre löner och bättre arbetsförhållanden som motiv för att byta till den norska arbetsmarknaden, säger Kristina Zampoukos, universitetslektor och forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet.

Studien har genomförts tillsammans med forskare vid universitetet i Oslo och man har studerat så kallad cirkulär migration, vilket innebär att människor som migrerar återvänder till sina ursprungsländer efter ett tag, för att sedan migrera igen. Forskarna har genomfört djupintervjuer med ett 20-tal sjuksköterskor från olika delar av Sverige som valt att flytta till Norge för att arbeta.

– Utgångspunkten var att studera hur den norska arbetsmarknaden påverkas av bemanningsföretagen och den arbetsmigration som sker via den typen av kanaler. Men för oss på den andra sidan landsgränsen var det såklart intressant att betrakta migrationen i ljuset av de villkor som råder på svensk arbetsmarknad för den här gruppen, säger Kristina Zampoukos.

Vissa av de intervjuade sjuksköterskorna menar att de kan använda sig av rörligheten och bemanningsföretagen för att fortsätta skaffa sig fördelar i form av exempelvis högre löner och bättre villkor - både på plats i Norge och när de vill återvända till den svenska arbetsmarknaden.

– Eftersom sjuksköterskorna är eftertraktade i både Sverige och Norge så kan de i princip välja och vraka bland arbetsgivarna. Det innebär att de har bättre kontroll över sin nuvarande existens, vilket i sin tur innebär att de upplever sig ha kontroll även över sin framtid. De behöver inte oroa sig, för de vet att de kommer att ha sysselsättning och lön oavsett var de väljer att arbeta, säger Kristina Zampoukos.

Inom Norden finns ett avtal sedan 1954 om fri rörlighet mellan de nordiska länderna. Det innebär att en del av migrationen kan ske ”under radarn”. Det är inte förrän en svensk medborgare skriver sig i Norge som de fångas upp i statistiken kring arbetsmigration. Men, de officiella siffror som finns visar att antalet sjuksköterskor som arbetsmigrerar till Norge har minskat de senaste åren. 2009 fanns cirka 4000 svenska sjuksköterskor i Norge och 2014 var motsvarande siffra cirka 2700.

– Arbetsmiljöfrågor är så klart komplexa och varje del av sjukvården möter olika problem och möjligheter i vardagen, men de intervjuer vi har genomfört ger ändå en bild av de utmaningar som den svenska sjukvården står inför när det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare. De sjuksköterskor som vi har intervjuat är i många avseenden starkt kritiska till den arbetsmiljö som de verkar i, säger Kristina Zampoukos.

Kontaktperson:
Kristina Zampoukos, forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet, 010-142 79 12, kristina.zampoukos.@miun.se