Krisledningsrummet i fokus i ny avhandling
I en ny avhandling synas kommunernas krisledning med fokus på hur själva krisledningsrummet används och är utrustat. En av slutsatserna är att kommunerna ser behov av fler krisövningar och i vissa fall en annan typ av övningar, men att det är svårt att hitta tid för detta.
– Den gångna helgens storm, sommarens skogsbränder och översvämningar är bara några exempel på samhällsstörningar som drabbar oss och i samtliga fall är just kommunerna en väldigt viktig aktör. Därför är det motiverat att titta närmare på själva krisledningsrummet eller stabsrummet eftersom det är där det viktiga arbetet sker, säger Martina Granholm, forskare på Risk and Crisis Research Centre vid Mittuniversitetet.
I avhandlingen ingår observationer vid krisövningar, intervjuer med tio kommuner spridda över Sverige och omfattande litteraturstudier. Intervjuerna och observationerna visar att de krisövningar som genomförs i högre grad måste inkludera de tekniska resurser som ska användas vid en verklig kris, något som sällan sker idag.
– En återkommande bild i intervjuerna är att stora samverkansövningar mest fungerar som ett test för ledning och samverkan, vilket så klart är viktigt. Samtidigt menar man att det finns behov av att öva mer praktiskt. Man vill få fler möjligheter att testa IT-system och teknisk utrustning som ska användas i kris och man vill, utifrån lärdomar, kunna utveckla dem för att krisarbetet ska bli effektivare, säger Martina Granholm.
Men, samtliga studier visar också hur svårt det kan vara att få ambitioner om ett utökat övande att fungera i verkligheten och vardagen. I intervjuerna med kommunerna återkommer de ständigt till begreppet ”tid är en bristvara”.
– De personer vi har intervjuat menar att man i praktiken bara har tid att öva när det är absolut nödvändigt. Det är så klart ett problem som man utan tvekan är mycket medveten om, säger Martina Granholm.
Syftet med avhandlingen har varit att fördjupa kunskapen om kommunal krisledning genom att inkludera när, hur och varför olika resurser används i stabsrummet under krisledning.
– I grund och botten har alla aktörer samma önskan och mål, nämligen att göra tillvaron så säker som möjligt för oss medborgare, även när en kris uppstår. Vår roll är att bidra genom forskning och nästa steg blir att genomföra fördjupade studier kring just själva övningarna och se om de kan konstrueras på ett sätt som i högre grad möter det som vi ser att många efterfrågar, säger Martina Granholm.
Avhandlingen i sin helhet hittar du här.
Kontaktperson:
Martina Granholm, forskare Risk and Crisis Research Centre, 010-142 86 27, martina.granholm@miun.se