Smarta plåster testas av skidlandslagen

Spara favorit 6 feb februari 2019
Illustration som visar hur de smarta plåstren kan användas.

De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. Mittuniversitetet medverkar i ett forskningsprojekt där ambitionen är att plåstren ska bidra till att förbättra hälsa och idrottsliga prestationer.

– Plåstren liknar dagens tekniska hjälpmedel som bärs på kroppen, till exempel en sportklocka eller ett pulsband runt bröstkorgen, men de ska inte ses som en ersättare till dagens aktivitetsarmband snarare som ett komplement. Med den här tekniken kan vi i framtiden göra mätningar vid normal träning utomhus på sådant som idag bara kan testas i fysiologiska laboratorier, säger Hans-Christer Holmberg, professor vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet.

Projektet SINTEC (Soft Intelligence Epidermal Communiction Platform) är ett Horizon 2020-projekt som startar januari 2019. Det pågår i fyra år och har en budget på drygt 40 miljoner kronor. Projektet leds av forskare från Institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet, andra partners är Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, forskningsinstitutet ISMB från Italien, tillsammans med företagen Mycronic AB från Sverige, ST Microelectronics och Warrant Hub från Italien, Evalan från Nederländerna och MySphera från Spanien.
 
– Detta högst intressanta europeiska forskningsprojekt ligger helt i linje med Mittuniversitetets ambition att bredda forskningen kring idrott och hälsa, säger Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet.

De smarta plåstren är tunna och tillverkas med en kretskortteknik där små moduler av vanliga elektronikkomponenter är monterade i ett mjukt gummimaterial och sammankopplade med ledningar av flytande metallegering. Forskarna vill nu testa de smarta plåstren på de svenska landslagen i alpint och längdskidåkning för att på sikt kunna hjälpa elitidrottare att optimera träningen och samtidigt minska risken för skador.

– I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner som sedan skickas till en smartphone genom överföring via fettvävnaden i vår kropp. Överföringen är säker eftersom det inte går att lyssna av informationen utan att komma i direktkontakt med personens hud, förklarar Klas Hjort, professor i materialvetenskap, Uppsala universitet.

– Redan idag går det att mäta hur effektiv åkstilen är men med mer data som kopplar rörelse, kroppsbelastning och ansträngning till hur snabbt man tar sig fram kan man lättare förbättra sin åkning, säger han.
 
En bredare målgrupp för projektet är patienter med hjärtproblem, eller patienter som återhämtar sig efter ett benbrott eller en operation. I förlängningen skulle plåstren kunna ge äldre personer ökad trygghet genom att de varnar vid en långsam försämring av hälsan, exempelvis hjärtat, balansen eller olika muskler.

Projektkoordinator:
Klas Hjort, Professor i materialvetenskap, särskilt mikrostrukturteknik vid Institutionen för teknikvetenskaper, Mikrosystemteknik, MST, Uppsala universitet. klas.hjort@angstrom.uu.se

Kontaktpersoner:
Professor H-C Holmberg, Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, Östersund, hc.holmberg@miun.se, 070-405 89 60
Sara Attanà, Warrant Hub, sara.attana@warranthub.it


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.