Svårt att förändra människors beteende

Spara favorit 4 jun juni 2019

Klimathotet ligger som ett tungt, svart moln över våra huvuden. Ändå är det svårt att få människor att förändra sina vanor och beteenden. Kerstin Weimer, aktuell med en avhandling i psykologi, bestämde sig för att ta reda på hur man skulle kunna gå till väga.

Miljöfrågor har alltid legat Kerstin Weimer, doktorand i psykologi på Mittuniversitetet i Östersund, varmt om hjärtat. Därför valde hon att fokusera på hållbar livsstil i sin avhandling  ”Behavior change towards a sustainable lifestyle – effects of interventions and psychological factors on pro-environmental behaviors”.
– Jag drivs av att förstå människor och hur de beter sig, så det var förstås grunden, men jag har också alltid haft ett miljöperspektiv så för mig var det intressant att se om jag kunde förändra människor i fråga om beteende kopplat till miljö och klimat. Man kan säga att jag gick ut med en vilja att hitta vägar som påverkar klimatet, men människan är en komplex varelse, så det blev inte riktigt som jag hade tänkt, säger hon.

Sammantaget har hon genomfört fyra olika studier, varav den första var en enkätundersökning som besvarades av 460 deltagare. Avsikten med den var att kartlägga hur människors värderingar påverkade deras förmåga till att förändra sina beteenden, och vad som gjorde en del mer förändringsbenägna än andra.
– Jag ville se vilka faktorer som spelar roll i människors beslutsfattande och hur man kan påverka detta. Därför ville jag undersöka hur värderingar, attityder och psykologiska faktorer är relaterade till vår förmåga att förändra oss, säger hon.

Den andra studien var av ett mer experimentellt slag. Genom ett internetbaserat program som installerades i ett antal bostäder mättes de boendes energiförbrukning timme per timme. Deltagarna fick också föra dagbok och själva tolka sina grafer för att förstå sin egen energiförbrukning och hur de kunde påverka den
– Huvudstrategin var att ge feedback vid förändringar eftersom det är ett grepp som har visat sig ge effekt. Problemet var dock att det var väldigt svårt att hitta folk som ville delta så urvalet blev för litet, säger Kerstin Weimer.

Den tredje studien var en kvalitativ analys – en djupintervju med dem som hade deltagit i ”lägenhetsprojektet”, den så kallade interventionen.
– Som enskild är det lätt att tro att de små förändringar man själv kan göra inte har någon påverkan i det stora hela och att det alltså inte spelar någon roll, men vi lät dem sätta sina egna resultat i relation till hur det skulle se ut om många gjorde samma sak, i syfte att öka motivationen till förändring.

Den fjärde och sista studien byggde på ”nudging”, det vill säga att påverka människors beteende genom enkla, psykologiska faktorer, till exempel att arrangera en valsituation.
– I det här fallet så gällde det att få kunder i en livsmedelsaffär att välja ekologiska varor. Resultatet visade att priset är avgörande men att man i ganska stor grad kan styra folk mot att handla ekologiskt om inte prisskillnaden är för stor och om man samtligt förser varorna med kort information som ger kunskap och appellerar till en social norm, säger Kerstin Weimer.

 

 

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.