Arbetstidsförkortningen på Östersundshem gav störst effekt bland kvinnor

− Det som främst lyfts fram som positivt med projektet är möjligheten att själv styra sitt arbete vilket har medfört att medarbetarna känt ett förtroende att själva bedöma när arbetet är klart för dagen. I intervjumaterialet, liksom i de öppna svaren i enkäten, betonar man att fokus har flyttats från hur många timmar man är på jobbet till vad man faktiskt presterar, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet.

Försöksprojektet inleddes i januari 2018 och avslutas 31 augusti 2019 och har inneburit att den anställde kunnat reducera sin arbetstid till sex timmar per dag, om de själva ansåg att det var möjligt, så kallad förtroendearbetstid. Projektet var en fortsättning på den friskvårdssatsning som det kommunala bostadsbolaget inledde hösten 2016.

Målet var att utläsa om man kan effektivisera såväl den enskilda individens arbetsinsats som hela företagets. Östersundshem ville också se om åtgärden påverkade sjuktalen i rätt riktning, liksom de anställdas upplevelse av stress och sömn. Ytterligare ett delmål med projektet var att öka företagets attraktivitet.

De anställda har svarat på tre enkäter där den första genomfördes strax före arbetstidsförkortningen påbörjades, sedan i oktober 2018 samt till sist i maj 2019. Svaren visar att det skett en markant minskning av arbetstiden från strax under 40 timmar per vecka till cirka 32 timmar per vecka.

− Vi presenterar de förändringar som skett i medarbetarnas upplevelser under perioden. Några medarbetare upplever att arbetet har blivit mer stressigt, men majoriteten betonar möjligheten till återhämtning som arbetstidsförkortningen ger. Resultaten visar också att det främst är kvinnornas välbefinnande och sömn som påverkats mest gynnsamt, säger Ulrika Danielsson.

I enkätstudien deltog 53 till 57 personer vid varje tillfälle och totalt var det 44 personer som besvarade enkäten alla tre gångerna, 23 män och 21 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 65 år, med en medelålder på 46 år.

Analysen av sjukfrånvarostatistiken visar dels på en markant nedgång under projektets första sex månader, men också en drastisk ökning under hösten 2018. I enkäten bedömer dock medarbetarna själva att deras sjukfrånvaro, och sjuknärvaro, minskat under projektets gång.

− Enkätstudien visar också att de anställda upplever att företagets attraktivitet har försämrats under projektets gång, men man poängterar i svaren att det beror på all turbulens som omgivit företaget sedan våren 2018 och att projektet med arbetstidsförkortningen var räddningen, som gjorde att man trots allt orkade. Detta visar att arbetssituationen inte bara påverkas av faktorer i själva arbetet, utan också vad som sker på organisations- och ledningsnivå, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet.

Utöver de tre enkätstudierna har två studentuppsatser genomförts inom ramen för utvärderingen, dels en intervjustudie under våren 2018, samt en mailintervjustudie under våren 2019.

Denna första delrapport kommer att följas av en fördjupad rapport där resultaten presenteras mer i detalj.

− Det har varit ett uppmärksammat projekt redan från starten, vilket är glädjande. Därför har det varit mycket värdefullt att samarbeta med Mittuniversitetet för att säkerställa en korrekt genomlysning. Forskarnas utvärdering bidrar till ökad kunskap som kan komma många till del, säger Malin Gunnarsson, kommunikationschef på Östersundshem.

Kontaktpersoner:
Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet, 010-142 83 33, ingrid.zakrisson@miun.se
Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet, 010-142 84 90, ulrika.danielsson@miun.se