Skidskyttarnas träning måste bli än mer individuell visar ny studie

Skidskyttarnas träning måste bli än mer individuell visar ny studie

Fre 27 nov 07:30

Skidskytte är en sport där mycket små detaljer kan göra skillnad mellan succé och fiasko. Nu visar en ny studie som publicerats i Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports att sättet som skidskytten agerar tiondelarna innan skottet avlossas kan ställa nya krav på skjuttränarna.

Skidskyttar i Idre
Skidskyttar i landslagstruppen på skjutvallen under en träningsdag i Idre i mitten av november. Foto: Per Danielsson, Svenskt Skidskytte.

Den kommande helgen inleds världscupsäsongen i skidskytte med tävlingar i finska Kontiolahti. Skyttet är avgörande för den totala prestationen i skidskytte. I en sprint beror resultatet till ungefär 30 procent av skyttet, i individuella lopp med straffminuter kan upp till 50 procent av slutresultatet bero på skyttet, och i jaktstarten kan motsvarande siffra vara upp till 60 procent.

– Alla är nog överens om att målet för en skidskytt som står på skjutvallen är att sikta och träffa snabbt, men det kan göras på olika sätt. Idag finns två metoder för skidskyttar att sikta och avfyra på bästa sätt och vår studie visar att den individuella träningen som skidskyttar genomför blir alltmer betydelsefull, säger Marko Laaksonen, docent vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet.

De metoder som skidskyttar idag använder i ståskytte kallas på fackspråk för ”hold” respektive ”timing”. De som nyttjar den första metoden fokuserar på att hålla geväret så stilla som möjligt när man siktar. De som däremot använder ”timing”-metoden ska ha så kontrollerad rörelse med geväret som möjligt när de närmar sig pricken.

– Våra resultat tyder på att de som använder hold-metoden ska koncentrera sig på att stabilisera siktet innan avfyrandet och de som använder timing-metoden tjänar på att minska hastigheten i slutfasen och minimera rörelsen i siktet innan avfyrandet. Därför är det viktigt att skidskyttarna är medvetna om vilken metod de tillämpar vid skjutmomentet, säger Marko Laaksonen.

Studien har gjorts i samarbete mellan Mittuniversitetet samt Jyväskylä Universitet och Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott i Finland. I studien har forskarna använt sig av 23 skidskyttar som tillhör det finska landslaget, utvecklingslandslaget eller Vuokatti-Ruka Sports Academy. Åkarna genomförde ett flertal skjutserier i stående skytte, både i vila och efter ett tävlingsliknande pass på rullskidor.

– Vi ser i våra resultat att en stabil skjutställning var en förutsättning för att lyckas bra, det är gemensamt för båda metoderna, men vi ser också att skjuttränare kan behöva justera träningen för stående skytte och göra den mer individuell, beroende på vilken metod den aktiva använder, säger Marko Laaksonen.

Kontaktperson:
Marko Laaksonen, docent vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet, marko.laaksonen@miun.se, 010-142 83 84