Stubbränning i Indien intresserar Mittuniversitetets forskare
Sedan 2015 har Indien upplevt en alarmerande ökning av luftföroreningar orsakade av så kallad stubbränning. I ett nytt pilotprojekt ska forskare vid Mittuniversitetet, tillsammans med Indian Institute of Technology (IIT) i Ropar, undersöka vilka hälsoeffekter som metoden orsakar.
– Stubbränning är ett globalt problem som orsakar stora hälsoproblem, särskilt för människor i låg- och medelinkomstländer. Det finns andra metoder att ta hand om skörderester i jordbruket, metoder som också är bättre för klimatet, men det behövs studier som motiverar politiker och andra beslutsfattare att använda dessa. Studien är också en del i vår ambition att verka för de globala hållbarhetsmålen och ett ökat internationellt samarbete, säger Koustuv Dalal.
Stubbränning innebär att rester och kvarvarande växtdelar på marken efter odling av till exempel ris, majs och vete bränns på fälten efter skörd, i stället för att flytta dem till annan plats, vilket kräver arbetskraft- och transportkostnader. Att bränna en hektar halm och risstrån kan ge utsläpp på motsvarande 3 ton koldioxid, 400 kilo aska och 120 kilo kolmonoxid, men också andra partiklar och svaveldioxid. Röken från stubbränningen skapar stora problem, för såväl människorna i byarna som för miljön.
Det här är den första folkhälsovetenskapliga och hälsoekonomiska studien som gjorts i ämnet och målsättningen är att den ska följas av större studier där forskarna söker finansiering från bland annat världshälsoorganisationen och World Bank. Lektor Heidi Carlerby, docent Eija Viitasara och professor Katja Gillander Gådin är forskare i det svenska teamet tillsammans med professor Koustuv Dalal, hälsoekonom.
– I projektet kommer vi bland annat att mäta den så kallade hälsorelaterade livskvalitén hos barn, äldre och gravida kvinnor som bor i områden där metoden används, säger Koustuv Dalal.
Studien har fått finansiering från Vetenskapsrådet och kommer att genomföras i fyra utvalda byar i delstaten Punjab där detta är ett årligt, återkommande problem. Två av byarna är belägna i områden med utbredd stubbränning medan de andra två ligger långt ifrån områden som plågas av stubbränning.
– Vi kommer också att mäta luft-, vatten- och markkvaliteten i de utvalda byarna före och omedelbart efter att bönderna genomfört stubbränning. Detta ger en bättre förståelse för hälsoeffekter av den här metoden, säger Koustuv Dalal.
Befintliga epidemiologiska studier, gjorda av WHO, stöder risken för negativa hälsoeffekter av stubbränning. Undersökningar visar också att hälsoproblemen ger indirekta kostnader för samhället genom sjukfrånvaro från till exempel arbete.
Kontaktperson:
Koustuv Dalal, professor, hälsoekonom, Mittuniversitetet, 010-142 79 95, koustuv.dalal@miun.se