Ny studie undersöker hur kommunerna arbetat under Coronakrisen
Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Det är en av frågeställningarna i en ny studie där forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet granskar vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det.
− Krisledningsnämnden spelar en viktig roll i det kommunala krisarbetet och det regleras i lagen om extraordinära händelser. Men, det kommunala självstyret och lagens breda inriktning medför att nämnden aktiveras vid olika tillfällen i olika kommuner, av skilda orsaker och över olika lång tid. Det saknas forskningsbaserad kunskap om hur den här flexibiliteten används och hur den kommer till nytta på kommunal nivå, säger Jörgen Sparf, forskare vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum.
Forskningsgruppen har beviljats akutbidrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att kunna följa arbetet under den pågående pandemin. Studien inleds under juni månad och informationsinhämtningen pågår året ut.
− I ett första steg kommer vi att samla in information om vilka kommuner i Sverige som har aktiverat sin krisledningsnämnd under 2020 till följd av coronapandemin samt när, hur och varför nämnden har aktiverats. Informationen analyseras sedan för att klarlägga eventuella samband med smittspridningen samt kommunernas demografi, politiska ledning och tidigare aktivering av krisledningsnämnd, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet.
I nästa steg genomförs intervjuer i tre kommuner som har aktiverat krisledningsnämnden samt tre kommuner som inte har gjort det. Forskarna konstaterar i sin projektbeskrivning att den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och krishantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets motståndskraft. Målsättningen är därför att den kunskap som hämtas in under projektet ska bidra till att utveckla kommunal krishantering.
− Genom djupintervjuerna hoppas vi kunna få reda på vilka sakfrågor och lokala faktorer som påverkar valet att aktivera eller inte aktivera krisledningsnämnden. Vi vill också undersöka betydelsen av formella och informella maktstrukturer, hur avvägningar görs mellan nationella direktiv och lokala behov, liksom hur krisplaner och övningserfarenhet eventuellt har använts, säger Jörgen Sparf.
Kontaktperson:
Jörgen Sparf, forskare vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum, på Mittuniversitetet, 010-142 82 76, jorgen.sparf@miun.se