Nytt projekt mäter befolkningens motståndskraft i kris

Risk- och krisforskningscentrum, RCR, vid Mittuniversitetet får närmare nio miljoner kronor av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för ett fyraårigt forskningsprojekt som ska mäta hur befolkningen hanterar större samhällsstörningar.

Krisberedskap
Målet är att minska allmänhetens oro inför kriser, stärka krisberedskapen och öka tilliten till myndigheter. Foto: Gamma-Man, Mostphotos.

− Det går inte att förutsätta att den svenska befolkningen är en homogen grupp, allra minst i kris, ändå sker det ibland och särskilt när man utformar kommunikation om risker och kriser. Människors förutsättningar och behov skiljer sig åt markant och i det här projektet vill vi undersöka hur man kan utforma framgångsrik riskkommunikation så att hela samhällets motståndskraft förbättras, säger Minna Lundgren, forskare vid RCR, Risk- och krisforsningscentrum, vid Mittuniversitetet och den som ska leda projektet.

Målet är att minska allmänhetens oro inför kriser, stärka krisberedskapen och öka tilliten till myndigheter, men också bidra till att människor vidtar förebyggande åtgärder för sin individuella beredskap.

− Vi vet att människor tar till sig riskkommunikation på olika sätt, men också att ojämlikheter när det gäller till exempel socioekonomiska faktorer, bostadssituation och hälsa gör att alla inte har möjlighet att vidta de åtgärder som önskas, säger Minna Lundgren.

I projektet vill forskarna mäta den heterogena befolkningens kunskap, vilja och förutsättningar att kommunicera och hantera större samhällsstörningar. Det handlar om hur individer tar till sig information, vilken typ av kommunikation som ökar deras motståndskraft, samt GIS-data för att skapa riskkartor över befolkningens motståndskraft.

Utöver vanliga vetenskapliga metoder, som intervjuer och enkäter, kommer forskargruppen också att arbeta med interventionsmetoder och samhällsvetenskapliga experiment i RCR Lab för att ta fram mått på befolkningens kunskaper och förmåga att hantera kriser och samhällsstörningar.

− Vi vill också veta mer om vilken betydelse tidigare erfarenheter, resurser och fysiska miljöer har för människors förståelse av större samhällsstörningar och vilka faktorer som påverkar vårt agerande inför och under störningarna, säger Minna Lundgren.

Forskningsprojektet inleds i januari 2021 och pågår i fyra år. I den tvärvetenskapliga forskargruppen ingår forskare från Mittuniversitetets båda campusorter.

Kontaktperson:
Minna Lundgren, forskare vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum på Mittuniversitetet, minna.lundgren@miun.se, 010-142 88 19