Att tillgängliggöra data eller metadata är en viktig del av processen kring hanteringen av forskningsdata.

FAIR data

FAIR innebär att forskningsdata ska vara Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (kompatibla) och Reusable (återanvändbara). Läs mer om FAIR data.

 

Återanvändning av forskningsdata

Det är både dyrt och tidskrävande att ta fram forskningsdata samtidigt som det är angeläget att kunna replikera studier för att kunna verifiera resultat. Därför finns det stora fördelar med att, då det är möjligt, återanvända forskningsdata vilket även är del av FAIR-principerna. Här har vi samlat information om var du hittar forskningsdata och vad du kan behöva ta hänsyn till om du vill använda data i egen studie. 

Att tänka på 

Forskningsdata skapad vid offentliga lärosäten räknas i Sverige som allmän handling. Det betyder att du kan be lärosätet om att få ta del av forskningsdata. Åtkomst till forskningsdata kan vara begränsad om den innehåller skyddsvärt material, så som personuppgifter eller företagshemligheter - data som omfattas av GDPR eller sekretesslagstiftning.  Vissa data går att fritt ladda ned från repositorier medan annan känslig data förvaras säkert i lärosätets låsta lagringsyta och kan då kräva en särskild prövning innan data lämnas ut till dig. Oavsett om det är öppen eller låst data så kommer du, om data finns samlat och beskrivet i ett repositorium, kunna ta del av metadata (data om data). Du får då mer övergripande information om materialet - så som var materialet är insamlat, filformat och storlek - även om du inte kommer kunna ta del av själva data.   

Tänk på att forskningsdata ofta är kontextberoende. För att det ska vara meningsfullt för dig att återanvända data behöver du förstå hur och i vilket syfte data har tagits fram. Exempelvis intervjuer kan vara utmanande att återanvända men det kan ändå finnas delar av materialet som kan vara av intresse för dig så som intervjufrågor. Kontexten kan återskapas med hjälp av metadata och dokumentation. 

 

Metadata

Forskningsdata ska vara sökbar och möjlig för andra att hitta och därför är metadata viktigt.

Metadata är strukturerad och beskrivande information om data. För att forskningsdata ska kunna återfinnas och användas av andra är det viktigt att berika sin datamängd med så omfattande metadata som möjligt. Det är bra att börja med detta redan i början av ett forskningsprojekt eftersom det kan vara svårt att återskapa metadata till stora datamängder vid ett senare skede.

Metadata finns av olika slag:

·        Beskrivande, exempelvis titel, författare

·        Administrativa, exempelvis filformat, rättigheter, licens

·        Strukturella, exempelvis beständig identifierare såsom DOI

Det kan vara en stor fördel att använda sig av en metadatastandard. En metadatastandard är en uppsättning av regler som bestämmer hur metadata ska beskrivas och kategoriseras. Olika forskningsdiscipliner kan ha olika metadatastandarder.

Inom samhällsvetenskap används ofta metadatastandarden DDI som även rekommenderas av SND och används i deras inmatningsformulär. Här kan du hitta flera olika metadatastandarder utifrån ämnesdisciplin.

 

Citering av forskningsdata

När du använder andras forskningsdata ska du alltid citera den korrekt. Du behöver ange:
Upphovsperson, Publiceringsår, Titel, Version, Datarepositorium, Resurstyp, DOI eller annan unik identifikator:

Barber, L.B., Weber, A.K., LeBlanc, D.R., Hull, R.B., Sunderland, E.M., and Vecitis, C.D., 2017, Poly-and perfluoroalkyl substances in contaminated groundwater, Cape Cod, Massachusetts, 2014-2015 (ver. 1.1, March 24, 2017): U.S. Geological Survey data release, https://doi.org/10.5066/F7Z899KT.

 

När ska du inte publicera forskningsdata öppet

Öppen tillgång till forskningsdata är inte helt oproblematiskt och en rad juridiska aspekter finns att ta hänsyn till. Det är självklart viktigt att alltid inhämta samtycke av informanter och att ansöka om etiskt tillstånd när behov finns. Ibland kan speciella avtal behöva utformas för att tillgodose krav om öppen tillgång.

Möjliga orsaker till att inte publicera forskningsdata är om data innehåller personuppgifter eller annan känslig information. Data ska inte heller publiceras om den innehåller information som är upphovsrättsskyddad av någon annan eller innehåller företagshemligheter eller finansiell information.

Om man, på grund av ovan nämnda orsaker, inte kan publicera forskningsdata öppet kan man ändå skapa en metadatapost som bara ger en beskrivning av vilken typ av forskningsdata som har använts.

Vid frågor om personuppgiftshantering och forskningsdata kontakta jurist Jon Öberg 

”Juridiska aspekter i forskning: En introduktion till det allmänna regelverket”

 

Forskningsdatarepositorium

Här listar vi några plattformar där du kan söka och tillgängliggöra forskningsdata:

  • SND - SND är en nationell plattform för att sprida forskningsdata som kan delas öppet eller göras sökbart. SND:s system för att beskriva och dela data kallas DORIS.
  • DiVA - Ett mindre dataset kan laddas upp i DiVA för att tillgängliggöras, eller för att enbart arkiveras och eventuellt tillgängliggöras i enskilda fall. Datasetet får ett unikt id (urn:nbn) och en beständig länk, DiVA konsortiet. 
  • Zenodo - Zenodo är ett europeiskt öppet datarepositorium där forskningsdata kan laddas upp och publiceras, CERN. 
  • Figshare - Figshare är ett öppet datarepositorium där forskare kan ladda upp och publicera forskningsdata, Digital Science.
  • Dryad - ett generellt repositorium som sparar forskningsdata kopplad till publicerade artiklar. Skapad av National Evolutionary Synthesis Center, UNC-CH Metadata Reserach Center, Oxford University, The
    British Library och California Digital Library.
  • Dataverse - ett generellt repositorium, Harvard university.
  • Easy - ett generellt repositorium, DANS (Dutch national centre of expertise and repository for research data). 
  • Mendeley Data - ett generellt repositorium som innehåller mer än bara forskningsdata, Elsevier.
  • Github, ett generellt repositorium med mycket kod, Microsoft.
  • Sök efter datarepositorium inom olika ämnesområden