Om elförsörjningen slås ut ‑ vad gör vi då?

Vi har ett bra skyddssystem i Sverige om det skulle uppstå ett fel i elsystemet, menar Christine Große, forskare vid RCR, Risk and crisis research centre. Hon forskar bland annat kring Styrel och informationssäkerhet. Styrel är en planeringsprocess för att prioritera viktiga elkonsumenter och samhällsfunktioner vid en krissituation. Det vill säga att om det sker en situation där elen som finns att tillgå inte räcker till alla, så ska det vara möjligt att viktiga funktioner så som sjukhus, polis och räddningstjänst prioriteras.

– Det finns åtgärder som man jobbar med dagligen för att se till att vi alltid har el i uttaget. Man kan lägga på produktion och man kan ta bort förbrukning och vice versa för att skapa balans i systemet. Men det finns så klart alltid en gräns och vad händer om den gränsen blir nådd?

– Om elen inte räcker till ska först Styrel-planen komma in och hjälpa elnätsföretagen att koppla bort förbrukningen så att viktiga samhällsviktiga verksamheter fortsätter att fungera. Dock har de lokala planerna några år på nacken och vår forskning visar att de slutgiltiga planerna kan ha allvarliga brister. Om något händer så att kraftnätet kollapsar, då kan det, beroende på väder och på vad som har gått sönder, komma att ta tid att återställa elförsörjningen till alla, säger Christine Große.

Bra att vara förberedd

Medan Styrel-planen är tänkt att säkra sjukhus och räddningstjänst vid ett stort elavbrott, så kan det vara bra att som medborgare vara lite förberedd. Om en kris skulle inträffa så kan det ta tid innan hjälp når fram.

– Som privatperson tycker jag att man kan fundera över vad man ska göra om det blir ett längre elavbrott, vem ska jag ta kontakt med, hur ska jag få information, vem kan jag hjälpa. En ficklampa och en radio samt något att äta och dricka som inte behöver tillagas är inte helt fel att ha hemma.

Det är även skillnader på hur krisplaneringen i olika kommuner ser ut.

– Krisplaneringen har inte varit högt prioriterad på de flesta kommuners listor men det har ändrats det senaste året. Vi svenskar är inte vana vid kris, men det senaste året med kriget i Ukraina och elbristen har ändrat vårt synsätt.

Finns alltid hot

Så vad händer om till exempel ett elkraftverk slås ut av en främmande makt? Är det ens ett reellt scenario att fundera över?

– Jag önskar att jag kunde säga att det inte fanns ett intresse att förstöra energianläggningar, men det gör det. Det finns intresse av vissa främmande makter av att skapa oro och destabilisera. Till exempel hackade Ryssland Ukrainas elförsörjning redan 2016. Om man vill skapa kaos och oro så är en cyberattack på elförsörjningen ett relativt enkelt sätt, då sårar man hela samhällen, konstaterar Christine Große.

På krisinformation.se finns information kring vad man kan göra före och vid en krissituation