Genomförande

När ett praktiskt moment förs över till distansundervisning är det bland annat värt att fundera på:

• Vad är syftet med momentet? Är det att utveckla en hantverksskicklighet eller någon annan typ av färdighet? Är det att öva sig i ett arbetssätt, som en projektmetodik, en samtalsteknik eller ett naturvetenskapligt arbetssätt? Är det att få en konkret erfarenhet och förståelse av abstrakta teorier? Vad är poängen?
• Vilka omständigheter och förutsättningar behöver du ta hänsyn till? Hur ser studenternas situation ut, med till exempel stabil bredbandsuppkoppling och möjlighet att arbeta ostört och utan att utsätta någon för fara? Hur ser lärarnas situation ut, med till exempel tid avsatt för planering, genomförande och utvärdering av momentet?

Här är några exempel på frågor som lärare vid Mittuniversitetet har ställt sig vid valet av metod för att genomföra ett praktiskt moment på distans:

• Är det en datorlaboration? Finns det i så fall studentversioner av aktuella programvaror eller går campusversioner att köra på distans med hjälp av någon virtuell plattform?
• Går momentet att ersätta med en datorsimulering och därmed att genomföra som en datorlaboration?
• Kan studenter genomföra momentet med hjälp av utrustning som finns i deras egna hem eller som går att skicka hem till dem?
• Räcker det att studenterna får se en inspelning av när någon annan genomför momentet? Räcker det att de får ta del av data eller erfarenheter från någon som har genomfört momentet?
• Om det inte går att genomföra hela momentet på distans, vilka delar kan i så fall utföras på distans?

Det finns exempel på att lärare har designat praktiska moment på distans genom att kombinera flera av de tillvägagångssätt som nämns ovan.