Sessioner

Lean is a management system considered to be receptive to the needs of people in business and bring better outcomes for stakeholders. Criticism has been raised against Lean and its effect on the working environment. Lean can have both positive and negative effects on the working environment and it depends on how it is practiced within the organization. The effect is more a result from the implementation process and the context in which Lean is being implemented. Can Lean create an inclusive and sustainable working life in different types of business?

Ingela Bäckström

This session aims at exploring the processes and mechanisms fashioning todays' tourism labour markets, the work itself and the (working) lives of employees. We welcome conceptual, empirical and methodological papers touching upon topics such as:

• Tourism labour markets in rural and urban contexts
• Workers' mobility strategies and career paths
• Knowledgeable tourism workers
• Knowledge transfer and innovation
• Images and imaginations of workers
• Recruitment and retention strategies
• Tourism and hospitality workers' everyday geographies
• Intersectional analysis of the tourism/hospitality workplace
• Divisions of labour in tourism and hospitality
• Sexual harassment in the tourism and hospitality workplace
• Workers' health and healthy working environments
• The politics of work in tourism and hospitality

Kristina Zampoukos

Arbete är inte någonting autonomt som fungerar oberoende av moraliskt och normativt grundade överväganden. Även om lönearbete är en ekonomisk transaktion där arbetskraften säljer sin förmåga att arbeta under en avtalad tid, är arbetets organisation och formerna för dess utförande beroende av informella, icke reglerade förväntningar och överenskommelser. Arbete, liksom allt mänskligt handlande, är inbäddat i samhälleliga normer och värderingar. Den legitimitet och de förväntningar som ligger inbäddade i arbetet är centrala i såväl arbetsmarknadens traditioner som en idag allt vanligare normstyrd arbetsreglering.

Mikael Ottosson

De förändringar som kännetecknar dagens arbetsliv beskrivs ofta i termer av flexibilisering, globalisering och effektivisering. Detta kan i sig betraktas som en sedan länge rådande ordning även om dessa aspekter är sådant som ofta görs till kännetecken för det så kallade "nya arbetslivet".

Det går att ifrågasätta vad i detta som är nytt, men det kan dock inte avfärdas bara som en retorisk figur. Till exempel innefattar det nya typer av exploatering av arbetskraft. För arbetslivsforskningens del betyder det att på nytt teoretisera och analysera relationen mellan kön och arbete. I takt med arbetslivets förändring har inte arbetsmiljöområdet utvecklats i motsvarande grad.

Många av de rådande teorierna och metoderna utvecklades utifrån studier av manliga industriarbetare under 1960- och 70-talet. Med denna session vill vi därför ta ett steg mot en Arbetsmiljö(forskning) 2.0 och problematisera följande problemställningar under temat arbetsmiljö och genus:

• Vad innebär "flexibilisering" och "effektivisering" i en viss rumslig och tidslig kontext? Vad innebär till exempel arbetsmiljöansvar när ägar- och anställningsförhållanden förändras? Vad innebär det att studera detta med genusperspektiv?
• Vilka nytag (teoretiskt och metodologiskt) måste göras från forskningens sida för att bemöta arbetslivsförändringar som de faktiskt ser ut? Vad kan t.ex. genusforskning och intersektionella perspektiv bidra med?
• Hur kan arbetsmiljöbegreppet undersökas, förstås och utvecklas på nya sätt?
• Vad betyder begrepp som jämställdhet och genus i arbetsmiljöarbete och vilka hinder och möjligheter finns det för att uppnå jämställda arbetsmiljöer idag?

Angelika Sjöstedt Landén, Gunilla Olofsdotter & Malin Bolin

Arbetsliv och hälsa hänger samman på flera olika sätt. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan. Ett hälsosamt arbetsliv minskar också sociala skillnader i ohälsa och är på så sätt en viktig faktor i arbetet för en allmänt förbättrad folkhälsa. Ett bra arbetsliv är också en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.

Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har ett stort ansvar i det avseendet, men det finns också andra viktiga aktörer. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas.

Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa. Det behövs även insatser som främjar hälsa i arbetslivet.

Begreppet Hälsofrämjande arbetsplatser står för arbetsplatser som motverkar ohälsa, men samtidigt är arena för hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening. Målet bör således inte endast vara att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser utan även att uppnå ett hälsofrämjande arbetsliv.

I sessionen välkomnas bidrag inom området Arbetsliv och hälsa.

John Selander

Organisatoriska faktorer och arbetsplatsens fysiska utformning har betydelse för anställdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Detta i sin tur påverkar anställdas hälsa, hälsobeteenden, välbefinnande och prestationer. För många grupper innebär det moderna arbetslivet ökande krav på flexibilitet i flera avseenden vilket bidragit till nya arbetsmiljörisker i form av gränslöst arbete; att arbetet kan göras varsomhelst och närsomhelst.

Utvecklingen mot gränslöst arbete i tid och rum uttrycks även i utformningen av dagens arbetsplatser. Den rådande trenden uppbackad av den snabba tekniska utvecklingen förespråkar färre och mer effektivt utnyttjade kvadratmeter, mer gemensamma arbetsytor och mindre individuella ytor i form av egna rum.

I så kallade flexkontor förutsätts arbetstagarna vara fullt flexibla i det öppna kontorsrummet där ingen har egna fasta arbetsplatser. Fungerar flexkontor för alla typer av verksamheter? Behöver vi nya sätt att arbeta som stöttar anställdas hälsa och prestationer i det moderna flexibla arbetslivet?

Susanna Toivonen

Aktiv arbetsmarknadspolitik har varit ett kännetecken för den nordiska välfärdsmodell som rönt stort intresse internationellt. Sedan politikområdets etablering på 1950-talet har en rad olika program och insatser passerat. Arbetslinjen har hela tiden funnits med som politisk princip men dess innebörd har skiftat.

Traditionellt har arbetslösa varit den huvudsakliga målgruppen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och målet har varit återgång i lönearbete. Historiskt har aktiveringspolitiken ofta varit detsamma som att staten, via utbildningsinsatser och ekonomiska bidrag, underlättat för medborgaren att anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad. Under det senaste decenniet har fler och fler insatser riktats mot sjuka människor och personer med funktionsnedsättning. Allt större tonvikt har lagts på individens eget ansvar att försörja sig via lönearbete.

Som konsekvens är nu arbetslinjen en viktig politisk princip inte bara i arbetslöshetsförsäkringen men också i sjukförsäkringen. Vilka är konsekvenserna av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken idag omfattar också personer med medicinskt betingad ohälsa? Ändrar aktiveringsinsatserna karaktär när målgrupperna för politiken skiftar? Vad händer när aktiveringspolitik blir till praktik i välfärdsstatens organisationer - på vårdcentraler, på Försäkringskassan och hos olika rehabiliteringsaktörer?

Den här sessionen ägnas studier som behandlar aktiveringspolitiken och dess konsekvenser för personer som av välfärdsstaten klassificerats som "arbetsoförmögna på grund av medicinska skäl". Såväl undersökningar av välfärdsstatens intentioner och faktiska innehåll i politiska program som samma politiska programs utfall på gräsrotsnivå välkomnas.

Sara Hultqvist

Flera grupper har idag svag anknytning till arbetsmarknaden. Särskilt utsatta är personer med låg utbildningsnivå, ungdomar utan avgångsbetyg och nyligen invandrade personer. Flyktingströmmarna ökar och Sverige har under det senaste året tagit emot rekordmånga asylsökande.

Ekonomiska invandrare och så kallade papperslösa individer utan arbetstillstånd är andra sårbara grupper på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete är en framgångsfaktor för integration och avgörande för enskilda individers försörjning och psykiska välbefinnande.

Kunskaper om flyktingars och andra sårbara gruppers arbetslivserfarenheter är fortfarande begränsade. Det finns anledning att befara att några av dessa grupper finns på den informella arbetsmarknaden där arbetsmiljö och hälsa inte prioriteras och sociala skyddsnät saknas. ​

Marianne Hedlund

Trots att små företag i numerära termer dominerar privat sektor uppmärksammas sällan deras betydelse när det gäller arbetet med hållbar utveckling och ett inkluderande arbetsliv. Forskning om entreprenörskap och småföretagande har också i begränsad omfattning belyst frågor kring hälsa, arbets- och livsvillkor och gruppen små företag klumpas ofta ihop efter storlek i olika studier.

Det finns ett stort behov av fördjupad forskning inom de nämnda områdena där de små företagens heterogenitet beaktas. De verkar i olika branscher med varierande villkor, nya grupper där småföretagandet kombineras med annan sysselsättning växer fram. Unga och äldres företagande samt invandrares företagande stimuleras alltmer.

Betydelsen av så kallade sociala företag diskuteras alltmer. Drivkrafter och hinder för kvinnors och mäns företagande skiljer sig åt. Av betydelse är även platsens betydelse för företagande och entreprenörskap.

I sessionen välkomnas bidrag som berör entreprenörers och små företags betydelse för hållbar utveckling och inkludering i arbetslivet.

Bodil Landstad

Det gränslösa, globala arbetslivet ställer krav på organisationer att vara flexibla och klara av snabba omställningar. Ledare är i frontlinjen av dessa förändringar och står inför en mängd utmaningar som innebär bredare, tyngre och otydligare ansvarsroller.

Samtidigt har arbetstagare mer kvalificerad kunskap och är mer självmotiverade än tidigare, allt fler arbetar gränslöst i både tid och rum och arbete genomförs i projekt där både deltagande, tidsperioden för arbetet och anställningens längd är tillfälligt.

Detta ställer nya krav på chefer vad gäller coachande ledarstil och att distribuera ledarskapet inom arbetsgruppen. Chefens status är satt i förändring. Kanske är de självklara fördelarna med chefskapet mindre idag? Yngre och äldre arbetstagares förväntningar på chefer kan skilja sig och den äldre och mer auktoritära chefsstilen kanske inte uppskattas som tidigare.

Kvinnliga chefers arbetsvillkor är generellt sämre än manliga chefers vilket speglar den horisontella och vertikala könssegregeringen på arbetsmarknaden. Inom offentlig sektor präglas chefsuppdraget av politisk styrning och i många fall bristande resurser och ger generellt sett en sämre situation jämfört med chefer i privat sektor.

Å ena sidan har chefer högre krav i arbetet, upplever mer krav mellan arbete och privatliv, men har också mer inflytande än icke-chefer. Å andra sidan ökar stressen bland chefer och omsättningen bland svenska chefer är hög.​

Malin Bolin

This session has a wide scope where the common denominator is the diminishing boundaries in work life. As a result of increasing digitalization and technological development work is no longer restricted to a certain place or time. This means that people can be more flexible concerning how, where and when they work.

The diminishing boundaries give raise to a number of research questions such as how this development affects work-family conflict, communication at work, strategies to manage boundaries/lack of boundaries, the meaning of a physical workplace, spillover effects between work and non-work.

Tuija Muhonen

I denna session vill vi särskilt rikta strålkastaren mot omvandlingen av offentlig verksamhet för att belysa hur övergripande omstruktureringar kan få specifika konsekvenser för arbetsvillkor och hälsa i relation till andra maktordningar som t.ex. glesbygd i relation till storstadsområden, omsorg i relation till andra privata och kommunala verksamhetsområden, familj, genus, klass, etnicitet, generation/ålder etc.

De senaste årtiondenas omfattande organisationsförändringar av arbete i välfärdssektorn har inneburit ett ökat fokus på att mäta, utvärdera och övervaka verksamheten. Något som idag antagit så pass konkret form att det materialiserat sig i flertalet tekniska övervakande stödsystem och utvärderingsinstrument, vilka styr utformningen av arbetet när de olika enheterna förväntas "bära sina egna kostnader" som separata resultatenheter. Dock uppmärksammas inte alltid dessa förändringar när det gäller konsekvenserna för välfärdssektorns arbetsvillkor.

Hur kan vi tala om politisk reformering, organisering och planering av arbetet i skola, vård och omsorg och beakta utformandet av de anställdas arbetsvillkor som en viktig del i detta?

Katarina Giritli Nygren, Ulrika Schmauch och Sara Nyhlén.

Ledare för sessionen: Ingrid Zakrisson

Ledare för sessionen: Anette Andersson och Åke Walldius

Ledare för sessionen: Hasse Nordlöf

Sessionen introducerar bakgrunden till hur nätverket för Arbetsplatsnära FoU för hållbart arbetsliv bildades och beskriver nätverket, dess mål, aktiviteter och medlemmar. Nätverket är öppet, så alla som önskar delta är välkomna. I sessionen kommer tre presentationer att ges, och det blir en avslutande diskussion. Presentationerna redogör för delar av en kommande skrift som kommer att handla om Arbetsplatsnära FoU för hållbart arbetsliv.

Ledare för sessionen: Lena Abrahamsson

Del 1:
Hållbart arbetsliv som prioriterat område i EU Horisont 2020

Med stöd av VINNOVA startades år 2013 en påverkansplattform för att lyfta fram hållbart arbetsliv som ett central och övergripande område i EU:s ramprogram för forskning, Horisont 2020. Syftet med denna session är dels att lyfta fram hållbart arbetsliv som ett alltmer centralt policybegrepp i Sverige och Europa, dels att visa på hur vi arbetat i påverkansplattformen för att skapa ett större intresse för hållbart arbetsliv och arbetslivsforskning i vidare bemärkelse. Upplägget är följande:

Hållbart arbetsliv som utmaning för forskning i Europa
Professor Maria Albin, IMM/KI, Stockholm

Hållbart arbetsliv i Horisont 2020 – aktuella och kommande calls
Elisabeth Lagerlöf, seniorkonsult/ tidigare kommunikationschef Eurofound

Hållbart arbetsliv som en del av European Pillar of Social Rights
Kenneth Abrahamsson, adj. professor, Luleå Tekniska Universitet

Vilka är möjligheterna för svenska arbetslivsforskare att söka EU-medel och hur kan det internationella utbytet stärkas? Vilka områden är viktiga att föra fram i EU-forskningen? Kommentarer och diskussion. Bakgrundsmaterial kommer att finnas tillgängligt.

Samtalsledare: Kenneth Abrahamsson

Del 2:
Europeiska socialfonden och akademin – en gemensam resurs för hållbart arbetsliv?

Enligt Socialfondsprogram 2014-2020 ska Europeiska Socialfonden förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Insatserna inom socialfondsprogrammet ska syfta till att stimulera kompetensutveckling som stärker deltagande kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden och förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Hållbart arbetsliv och hållbart lärande har lyfts fram som strategiska begrepp i det fortsatta arbetet. Ett viktigt område är också möjligheterna till yrkesbyte, karriärväxling och att jobba längre.

Syftet med denna session är dels att ge en överblick till pågående initiativ inom området när det gäller hållbart arbetsliv, kompetensutveckling och stärka individens resurser, dels att diskutera på vad sätt forskare och arbetslivsforskning kan bli en resurs i Socialfondens arbete. Inom Region Väst pågår ett arbete med utlysning mot hållbart arbetsliv. Vilka metoder kan bäst gagna ett samspel mellan akademin och socialfonden – följeforskning, interaktiv forskning och arbetsplatsnära forskning?

Vilka är möjligheterna och hindren för en fördjupad samverkan mellan Socialfonden och Akademien? Sessionen är en samverkan mellan påverkansplattformen för hållbart arbetsliv i Horisont 2020 och nätverket för Arbetsplatsnära FoU för hållbart arbetsliv. I sessionen kommer också att behandlas exempel från Europeiska Socialfonden om hur dialogen mellan forskare att praktik kan främjas.

Europeiska socialfonden och det hållbara arbetslivet
Emilia Liljefrost, analytiker, Svenska ESF-Rådet

Hållbart arbetsliv som prioriterat område i Region Väst
Cüneyt Karabulut, samordnare, Region Västsverige, Europeiska Socialfonden

Exempel på pågående projekt från Socialfonden (Jämtland/Härjedalen, t.b.c.)

FoU-stöd för hållbart arbetsliv, kompetensutveckling och konkurrenskraft
Richard Berglund, forskare, SWEREA/ Nätverket för arbetsplatsnära FoU för hållbart arbetsliv

Diskussionen kommer också beröra vad Socialfonden horisontella principer – Jämställdhet, Tillgänglighet, Icke-Diskriminering och Ekologisk hållbarhet betyder för samverkan med akademien. Är de förutsättningar, hinder eller möjligheter? Bakgrundsmaterial kommer att finnas tillgängligt.

Samtalsledare: Lars Wärngård, senior rådgivare, Forte