Disputation i turismvetenskap med Kristin Godtman Kling
Den 14 januari presenterar Kristin Godtman Kling sin doktorsavhandling “Access to Nature through Tourism. A Study of Four Perspectives on Inclusive Nature-based Tourism”. Seminariet ges på engelska.
Huvudhandledare: Docent Sandra Wall Reinius, Mittuniversitetet
Opponent: Professor Kjell Overvåg, universitetet i Agder
Betygsnämnd:
Docent Marianna Strzelecka, Linnéuniversitetet
Docent Albina Pashkevich, Högskolan i Dalarna
Docent Bo Svensson, Mittuniversitetet
Övrig info: Disputationen genomförs som hybrid - du kan välja att delta i lokal, F229 campus Östersund eller via Zoom. Zoomlänk till disputation skickas ut efter anmälan.
Anmälan: För att delta vid disputationen, anmäl dig i anmälningsformuläret nedan.
Sammanfattning
Naturupplevelser och deltagande i naturbaserade aktiviteter har i ökande grad erkänts som främjande för både den allmänna och den individuella hälsan, men möjligheterna att dra fördel av detta är ojämlikt fördelade i dagens samhälle. Faktorer såsom genus, inkomstnivå och utbildning, etnicitet och funktionsvariationer påverkar i vilken utsträckning individer tar naturen i anspråk och det finns bekymmer kring en ökande frånkoppling från naturen i urbaniserade samhällen.
Naturturism och friluftsliv har emellertid ansetts spela en viktig roll i återuppväckandet av människans relation till vår naturliga miljö, vilket manar till ett undersökande av tillgången till naturen genom naturturism.
Denna avhandling avser att studera tillgång till naturen från fyra perspektiv; infrastruktur, intressekonflikter, exkludering och samarbete, i avsikt att vidga synen på hur naturbaserad turism kan stödja jämlika möjligheter till naturturism och friluftsliv. De fyra perspektiv som utgör ramverket för denna avhandling uttrycks i de enskilda artiklarna; artikel I går igenom forskning om infrastruktur för turiständamål och lägger grunden för artikel II, där jag undersöker den roll som leder har i hanteringen av intressekonflikter i fjällområden som präglas av markanvändningskonflikter. Artikel III undersöker exkludering från friluftsaktiviteter från ett genusperspektiv och artikel IV forskar på hur tillgänglig infrastruktur i skyddade områden kan vara ett ämne för konflikt mellan naturskyddsintressen och tillgänglighet, vilket exkluderar personer med funktionsvariationer.
Tillsammans antyder resultaten i dessa artiklar att även om en jämställd tillgång till naturen är önskvärd, så föreligger ett behov av att överväga om detta rutinmässigt skall ses som något positivt. God tillgång till naturen för en grupp kan reducera densamma för en annan; i detta ligger tillgänglighetsparadoxen, vilken behöver vidare belysas. Vidare vill jag argumentera för att önskemålet om att återuppväcka relationen till naturen som en motvikt till miljömässigt ohållbart beteende och försämrad folkhälsa i många samhällen är exkluderande, eftersom genus och funktionsnedsättning medför ojämlika förutsättningar för naturengagemang. Jag föreslår ökat samarbete mellan intressenter för att förbättra tillgång till naturen för marginaliserade grupper och att ta med tillgänglighetsaspekten vid hantering av markanvändningskonflikter.
ANMÄLAN ÄR STÄNGD