Disputation i företagsekonomi med Lina Bellman
Den 11 februari presenterar Lina Bellman sin doktorsavhandling "In the mind of the property appraiser: Studies of commercial property valuation". Seminariet ges på engelska.
Huvudhandledare: Professor Peter Öhman, Mittuniversitetet
Opponent: Professor Neil Crosby, University of Reading, England
Betygsnämnd:
Professor Björn Berggren, KTH
Professor Mats Wilhelmsson, KTH
Professor Susanna Öhman, Mittuniversitetet
Övrig info: Disputationen genomförs som hybrid - du kan välja att delta i lokal, C312, campus Sundsvall eller via Zoom. Zoomlänk till disputation skickas ut efter anmälan.
Anmälan: För att delta vid disputationen, anmäl dig i anmälningsformuläret nedan.
Sammanfattning
En transparent marknad innebär att alla marknadsaktörer kan ta del av så mycket information som möjligt. I en internationell jämförelse kan fastighetsmarknaden i Sverige beskrivas som transparent, men trots det finns en informationsasymmetri. Aktörerna behöver därför minimera upplevda informationsunderlägen exempelvis genom att anlita professionella fastighetsvärderare.
Transparenta kommersiella fastighetsmarknader regleras normalt av såväl statlig lagstiftning som professionella institutioner och i denna avhandling fokuseras auktoriserade fastighetsvärderare, vilka ingår i samma yrkessammanslutning. Delad yrkesutbildning, arbetslivserfarenhet och ett gemensamt institutionellt ramverk förväntas leda till professionell socialisering.
Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och analysera svenska auktoriserade fastighetsvärderares uppfattningar om standarder och metoder, informationsinhämtning och bedömningar av värdepåverkande faktorer kopplat till värderingsprocessen för kommersiella fastigheter. Utifrån avhandlingens övergripande syfte har fyra ingående studier med specifika inriktningar genomfört.
För att kartlägga fastighetsvärderarnas tankemönster användes gridtekniken (the repertory grid teknique) som huvudmetod för att samla in och analysera empirisk data. Intervjuer gjordes med cirka hälften av de värderarna som var verksamma år 2010/2011 (67 av 138) och drygt hälften av värderarna år 2015 (81 av 145).
Slutsatsen är att svenska auktoriserade fastighetsvärderare använder sig av inhemska värderingsstandarder och metoder, men det finns samtidigt tecken på en ökad internationell anpassning. De svenska fastighetsvärderana samlar in och bedömer information på ett likartat sätt. Det aggregerade tankemönstret är således relativt homogent samtidigt som det uppvisar en komplexitet med flera dimensioner.
Resultaten visar emellertid också att fastighetsvärderarnas tankemönster skiljer sig åt beroende på vilket universitet de tog examen från. De fastighetsvärderare som är utexaminerade från det mest traditionsrika svenska universitetet inom fastighetsvärderingsområdet förenklar sina värderingsbedömningar mer än vad fastighetsvärderare utbildade vid andra svenska universitetet gör och har därmed ett mindre komplext tankemönster på aggregerad nivå.
Under värderingsprocessen samlar fastighetsvärdarna in och bedömer en stor mängd information som anses relevant för att uppskatta ett fastighetsobjekts marknadsvärde. Resultaten visar att fyra typer av information (närmiljö, läge, hyresintäkter och diskonteringsränta) har störst inverkan på det uppskattade marknadsvärdet.
Fastighetsvärderarna uppfattar vidare att den information som samlas in är avgörande för den fortsatta värderingsprocessen, i synnerhet när de som beställer värderingarna (fastighetsägarnas klienter) också lämnar ut värdepåverkande information. Typen av information tycks även inverka på värderarnas självförtroende när de analyserar informationen, vilket i sin tur påverkar bedömningen av marknadsvärdet. I situationer där fastighetsvärderarna har lågt självförtroende är de ofta beroende av information från klienterna, vilket riskerar att nagga värderarnas oberoende i kanten.