Docentföreläsningar vid fakulteten för humanvetenskap
För att visa 2021 års nya docenter sin uppskattning arrangerar fakulteten för humanvetenskap en docenthögtid den 3 mars 2022. De docenter som fakulteten har antagit under 2021 har bjudits in till att hålla en docentföreläsning med anknytning till sin egen forskning. Välkommen att lyssna!
Lyssna på alla eller anslut till de föreläsningar du vill lyssna på. Tidsangivelserna är cirkatider.
Länk till Zoom-webbinariet skickas efter anmälan.
Program
10.00 Inledning
Dekan Anna Olofsson och Sandra Wall-Reinius, prodekan och ordförande i anställningsrådet, inleder och hälsar välkommen.
10.15 Sara Skott, kriminologi
”I Monstrets Skugga” – Att problematisera våld
Sara Skotts forskning problematiserar och belyser våld ur olika perspektiv. Genom att granska våld utifrån kritiska, intersektionella och även gotiska perspektiv synliggör hennes forskning vilka typer av våld som görs osynliga, och granskar vilka konsekvenser ett sådant osynliggörande har för vår förståelse av våld. Hennes forskning har också undersökt hur våld uttrycks i kulturella texter, såsom exempelvis tv-spel, och hur detta reflekterar vår förståelse av våld både på mikro- och makronivå. Övergripande visar hennes forskning att hur våld definieras och erkänns genomsyras av olika typer av maktordningar som teoretiskt och empiriskt behöver granskas för att våld verkligen ska förstås.
10.45 Sara Nyhlén, statsvetenskap
Under neutralitetens täckmantel – Att problematisera policy
Sara Nyhléns forskning fokuserar på den nyliberala välfärdsstaten på olika sätt. Hennes forskning handlar om policyprocesser och hur de omsätts till vardaglig praktik i policyaktörernas vardagliga arbete. Hur policy färdas mellan politiska nivåer, hur den genomförs, av vilka aktörer och vilka konsekvenser det får. Forskningen kännetecknas av att identifiera och analysera hierarkier och vad som ”tas för givet” för att problematisera policyprocessen och kritiskt undersöka den makt som reproduceras genom politik och dess intersektionella dimensioner.
11.15 Jennie Olofsson, sociologi
En studie om läckage – Att samläsa sociologiska avfallsstudier och genusvetenskap
Jennie Olofsson arbetar med frågor som rör avfall och avfallshantering, utifrån begrepp som risk, kropp och temporalitet. Den här presentationen utgår från genusvetenskap och sociologisk avfallsforskning. På så sätt utgör den en summering av Jennies forskningsarbete under de senaste tio åren samtidigt som den också har en framåtsyftande ansats där hon vill undersöka läckage och hur läckage relaterar, både till (kvinno)kroppar och till utsläpp i miljö samt översvämningar av floder och vattendrag och infrastrukturer kopplade till vattenhantering. Läckage är alltså av intresse, både för genusforskare och avfallsforskare då det relaterar till begrepp som risk, kropp och avfall. Samtidigt som genusstudier visar hur läckage kommit att klibba fast vid vissa kroppar (snarare än andra), används läckage inom avfallsforskning för att utforska olika risker med avfallshanteringspraktiker såsom deponering, avloppssystem och förvar av kärnavfall.
ca 12.00 Paus för lunch
13.00 Marcia Håkansson Lindqvist, pedagogik
Reflektioner om att lära, undervisa och leda med stöd av digitala teknologier
Marcia Håkansson Lindqvist arbetar som lektor i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet. Hon är verksam inom rektorsprogrammet som undervisande lärare i kursen "Styrning, organisering och ledning" och inom lärarutbildning grundlärare fritidshem. Hon arbetar även som nationell kontaktperson och processledare i Samverkan Bästa Skola (SBS). Marcias främsta forskningsintressen är lärande, undervisning och ledarskap med stöd av digitala teknologier inom olika utbildningskontexter.
Läs mer om Marcia Håkansson Lindqvist
13.30 Kristina Zampoukos, kulturgeografi
Sin egen lyckas smed? – Arbets-livs-geografier och strategier på den samtida arbetsmarknaden
Kristina Zampoukos forskning sker huvudsakligen i brytpunkten mellan tre av kulturgeografins subdiscipliner: Arbetsgeografi, feministisk geografi samt befolkningsgeografi (särskilt migration). Föreläsningen tar avstamp i ett av Kristinas nuvarande forskningsprojekt, som handlar om gig-ekonomin och gig-arbetare. Med hjälp av empiriska exempel belyser och diskuterar hon några av de arbets-livs-geografier och strategier som tar form på en arbetsmarknad präglad av (inter)nationalisering, individualisering, digitalisering och ”gigifiering”. Avslutningsvis reflekterar hon kring framtidens arbetsliv, och i synnerhet kring möjligheterna till kollektiv organisering.
14.00 Marie-France Champoux-Larsson, psykologi
Språk, tvåspråkighet och accenter
Tvåspråkighet är ett utbrett fenomen. Ändå har begreppet tvåspråkighet många definitioner och sidor, vilket gör området både intressant och utmanande att studera. Det skulle däremot vara felaktigt att påstå att tvåspråkiga helt enkelt är två enspråkiga i en. I stället bör tvåspråkiga barn och vuxna tas för vad de är: individer med en unik språklig och psykologisk utveckling med egna utmaningar. Speciellt för tvåspråkiga som lär sig ett andraspråk senare i livet är det i princip oundvikligt att ha en utländsk accent. När vi lyssnar på talare som har en accent kategoriserar vi dem, mer eller mindre implicit, som annorlunda, samtidigt som våra språkattityder triggas igång. Konsekvenserna av språkattityder och språklig social kategorisering är många, men mycket kvarstår att belysa.
Läs mer om Marie-France Champoux-Larsson
Evangelia Petridou, statsvetenskap
Evangelia Petridou har tyvärr inte möjlighet att medverka i docentföreläsningen den 3 mars. I maj 2021 filmade Utbildningsradion en populärvetenskaplig föreläsning med Evangelia under rubriken "När bränderna släckts – är vi redo för nästa kris?". Se inspelningen här