Mittuniversitetet på plats i Pyeongchang

Spara favorit 19 feb februari 2018
Professor HC Holmberg har varit på plats vid OS-tävlingarna i Pyeongchang.

Mittuniversitetet är representerat på plats på vinter-OS i Pyeongchang. Professor HC Holmberg berättar om en fullmatad tillvaro inför och under mästerskapen.

 Min roll är huvudsakligen att vara ett vetenskapligt kunskapsstöd och bollplank till våra olympiska idrottare och coacher i planeringen inför spelen avseende olika fysiologiska frågeställningar som tidsanpassning, träningsupplägg, formtoppning och coaching.

Vilka var utmaningarna inför Vinter-OS i Pyeongchang?
– Kända utmaningar innan spelen för skidgrenarna var tidsomställningen på 8 timmar, en snö som innan bedömdes vara rätt så aggressiv och att tävlingarna för ”smala skidor” gick sent på dygnet då aktiva är vana att tävla mitt på dagen. Både längd och skidskytte var jämfört med flera av sina konkurrenter innovativa avseende tidsomställningen. Majoriteten av längdåkarna åkte tidigare till Asien och kunde tidsacklimatiserade genomföra sina avslutande förberedelser i Sapporo, Japan. Skidskyttarna ställde om dygnet till hälften på så sätt att de somnade på småtimmarna och sov längre på morgnarna.

– Utmaningar som dök upp innan och under OS var Noro-viruset, ett mycket smittsamt virus som orsakar vinterkräksjuka. Den starka nordvästliga vinden har påverkat både tävlingsprogrammet och försvårat prestationen i flera grenar. Temperaturer på -10 grader och en isande ”arktisk” hård vind upp mot 20 m/s innebär en ytterligare utmaning för aktiva och ledare.

Några speciella intryck som du har med dig? 
– Det är alltid lika roligt med stora mästerskap. Som resursperson har man en unik närhet till prestationsmiljön. Vi bor och äter ihop, följer träning och tävling på nära håll, tar del av både aktivas och tränares oro och förhoppningar, glädje och ledsamheter. Stora prestationer borta i Pyeongchang och extra härligt med medaljer – Charlotte, Stina, Sebastian, Hanna och Frida och stafettlaget för damer. För flera är det en livsdröm som går i uppfyllelse – att lyckas som bäst när det gäller som mest. Att Sverige är så starka på damsidan intresserar många av våra konkurrenter som vill veta mer om det svenska systemet.

Hur har en dag sett ut för dig på OS?
– Min huvudsakliga roll som resursperson i en prestationsmiljö har varit att vara tillgänglig för ledare och aktiva som vill ha kontakt och att vara observatör i form av att ta in, reflektera och summera. Vi försöker även se och lära inför framtiden. Nästa sommar-OS är Tokyo 2020 och därefter Beijing 2022.

– Under tävlingarna har jag varit med redan vid frukost. Med unik närhet mellan anläggningarna på en liten yta kan jag exempelvis följa alpint uppe i bergen på förmiddagen, längdsskidåkarnas träning på eftermiddagen, därefter skidskyttetävlingarna och avsluta dygnet med att se ishockey nere i kuststaden Gangneung. OS är intensivt. Oftast kommer man inte i säng förrän på småtimmarna och är tidigt igång igen nästa dag. Under ett OS äter, andas, sover och lever man IDROTT.

Är det många andra forskare med som resurspersoner på vinter-OS?
– Större länder som exempelvis USA och Kanada har flera resurspersoner med vetenskaplig anknytning. I den svenska truppen är vi två idrottsforskare. Förutom jag själv är Carolina Lundkvist från Linköpings universitet med och arbetar specifikt med aktiva och ledare inom prestationspsykologi. Norge har en väl utvecklad teknisk och biomekanisk support när det gäller prestationsanalys av alpint.

Vilken roll har Nationellt Vintersportcentrum haft för framgångarna på vinter-OS i Pyeongchang?
– Ett forskningscentrum som NVC ökar sannolikheten till framgång. Inför OS i Pyeongchang har vi med praktiknära forskning på olika sätt verkat för att både ”smala och breda” skidor ska kunna lyckas. Flera av våra bästa vinterolympier testar sig regelbundet på NVC och kan frekvent genomföra bra träning i miljön. Inför OS i Pyeongchang har åkarna i förväg haft en unik möjlighet att träna på OS-banorna på NVC:s skidband. Aktiva och tränare har stort utbyte av en dynamisk forskningsmiljö där de exempelvis kan fråga om träning, skidteknik, kost och återhämtning. Det är en fin tummelplats.

Om man räknar medaljer per investerad krona i FoU-arbete - vad kan man då säga om Sveriges prestation i förhållande till övriga länder?
– Vi är bra och har en hög verkningsgrad. Flera nationer har nu inspirerats av NVC:s modell och byggt upp motsvarande prestationscentra, exempelvis Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, i Trondheim. Delar av framgångsformeln är att personalen på NVC älskar idrott, brinner för idrottsforskning och stimuleras av möjligheten att få arbeta nära intresserade tränare och aktiva på internationell elitnivå. 

– Att bli Riksidrottsuniversitet är ett steg på vägen i vår strävan att utveckla verksamheten och bibehålla den tätposition som vi har haft och har inom internationell vinteridrottsforskning. Förutom att praktiknära forskning är av stor betydelse för svensk idrotts konkurrenskraft finns det uppenbara lärdomar som vi även kan använda i det växande kunskapsområdet fysisk aktivitet och hälsa.

Till sist, vad gillar du mest – vinter eller sommar-OS?
– Oj, en svår fråga. Vinter-OS ligger på sätt och vis lite extra nära då ”smala” och ”breda” skidor också är min huvudsakliga forskningsinriktning, men komplexiteten bland den mångfald av idrotter som finns med på sommar-OS är inspirerande. För att besvara olika frågor från coacher och aktiva har jag förutom min relativt breda vetenskapliga bas stor nytta av mina år som tränare inom längdskidåkning och kanot på internationell nivå.


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu